- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
611

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en tjenstflicka, som förförts af sin fästman och som nu,
oaktad t barnet, vägrar att äkta honom — nu, då hon lärt sig inse,
att karlen är en dålig menniska. Ring föreslår prosten att gå
högre upp på sam hällstrappan, att uppflytta diskussionen till
flickor af en annan klass, »der förutsättningarna äro
gynsam-mare». Han anser, att moderskapet är ett tillräckligt straff,
när man har det på sådana vilkor. Prosten tycker motsatsen.
Men, invänder Ring, det är af svaghet, som hon felar;
åtminstone i de flesta fall. Är hon icke ens då värd upprättelse och
öfverseende? Ensam får hon lida, då mannen frikännes, ensam,
under ett helt lif, bär hon den tunga bördati.

Träffar hon en ädel man, som uppriktigt älskar henne,
har hon icke rättighet att antaga hans anbud, är lyckan, som
erbjudes, för stor för henne? Ej om han är medveten af det
begångna felsteget. Döljer hon sitt brott, skall hon lefva i
ständig oro, frukta, att han skall upptäcka det, och finna, att
hon köpt sin lycka med en afskyvärd lögn. Men äfven under
den omständighet, att mannen känner brottet, *hvar skall man
anträffa en så fördomsfri menniska? »Här står han», säger
Ring, »jag skulle gifta mig med henne.»

Diskussionen afhandlar vidare, om icke den unga flickan
mycket bättre skulle skyddas genom att underrättas om
förhållandena, genom tidig medvetenhet. Uppfostran, säger Ring,
har icke rätt att dölja lifvet. Är det bättre, att hon forskar
i smyg, är sanningen icke det yppersta, hon kan erhålla till
följeslagare, och är det ej en pligt för den mor, som vårdar
henne, att upplysa, göra henne duglig för lifvet, som väntar
henne. Fru Berner. hyser annan åsigt. Hon har icke gjort
det; modet felades henne.

♦ *

*



Alltså: det är fyra frågor, som uppställas till besvarande.
Den första är, om det är rättvist, att qvinnan i dylika fall
ensam får bära skulden, ensam är ansvarig för det gemensamma
felsteget. Fru Agrell svarar nej! Valborg säger i »Dömd»: »Jag
har ju inte felat ensam. Ni ha fördömt mig som qvinna, skänk
mig nu rättvisa som menniska. Låt ert förakt lika tungt drabba
båda de skyldige!» Edvard Brändes svarar nej. Han säger
genom Florizel, hjeltjnnan i »Ett besök»: »Jag har i en
besinningslös stund af mitt lif hängifvit — nej, låtit frånröfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free