Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ström slutligen är den bland herrarne, som jemte de nämda
intager ett framstående rum i taflan. Han är ganska rolig,
men temligen sig lik. Godmodigheten och lugnet utgöra hr
B:s starkaste sida. Derfor ha de äfven fått stort utrymme
hos uppkomlingen Marechal. Men någon skarpare
karaktärsteckning efter författarens anvisning förefinnes knappast.
Man får det intrycket, att figuren kunde vara något mer.
Fruntimren, fru Rundberg (flickan), fröken Ahlander
(adelsdamen, soip gjort en mesallians med uppkomlingen
Marechal) och fru Dorsch- Bosin (intriganten), fylla sina
platser synnerligt väl. Fru Bosin dominerar på fruntimmerssidan,
men gör det stundom litet för mycket, så. att hennes spel
skulle af omgifningen uppfattas som spel, äfven der detta
icke är meningen. För öfrigt är hon i sitt esse, smidigt
öfverlägsen, kall och beräknande.
%
En annan repris, men af mindre lyckadt slag, är
upptagandet å Nya teatern af »Mycket väsen för ingenting
Repris är måhända icke rätta uttrycket, ty då det nämda
underhållande Shakspearesstycket senast uppfördes härstades,
hade det sin tillvaro på Dramatiska teatern, hvarifrän det
nu med fru Gurli Ulff förflyttats till Nya teatern.
Olyckligtvis ha dock icke de öfriga medspelande å Dramatiska
teatern följt med vid flyttningen, och hr Josephson har denna
gång vid det må hända i sig sjelf vackra bemödandet att
upprätthålla en Shakspearesrepertoar icke rätt beräknat sina
krafter.
Hr Ranft som Benedict (hr Fredriksons roll) är visst
ingalunda helt och hållet förkastlig, ty det fins ungdomlig
verve och friskhet i hans framställning, och han tyckes hafva
»godt gry», som man säger, men han saknar den mogenhet
och den förmåga *af detaljutarbetning, som fordras för att
göra alla sidorna och hela replikfyndigheten i Benedicts
anslående roll gällande. Hans framställning är ett ratt godt
debutantarbete, men ingenting mer. Hr Olsson återgifver
prins Juan (hr Thegerströms roll), men begår det stora
misstaget att förvandla den svekfulle intrigören till en sorgsen
drömmare la Hamlet, och det misstaget är ohjelpligt.nog
att förderfva hela prinsen. Hr Widberg gör en Leonato,
som är oriktigt maskerad, all den stund gubben benämnes
* gråskägg», men hr W. icke har ett skäggstrå i ansigtet,
och som bär sig mvcket illa åt, emedan han i realisten Shak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
