Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt att söka sanningen. Bada resonnera, bada göra
gissningar, hypoteser, förklaringar. Men under det, den ene
anser sitt resonmang sant, under förutsättning att det är
logiskt riktigt, fordrar den andre, att det dessutom skall
bekräftas af sinnena. Invänder metafysikern här, att ett
logiskt resonmang, såsom egande högsta domsrätt, ej
be-höfver, ej kan bekräftas af sinnena, svarar fysikern, ätt
detta är ett antagande, som strider mot all erfarenhet.
Kort sagdt — metafysikern tillräknar våra tankar större
trovärdighet än våra sensationer, fysikern, i sista instansen,
våra sensationer större trovärdighet än våra tankar.
Men på denna punkt anar jag ett anfall. .Man skall
säga: »låt vara att ni rätt beskrifvit kemistens, biologens,
geologens metod, men matematiken? hvad har den att göra
med sinnena? Kan ni visa mig, att dess metod är mindre
subjektiv än metafysikens?» Svar. Matematiken står
visserligen derutinnan i en undantagsbelägenhet, att dess
beräkningar ej i hvarje ögonblick kräfva sinnenas kontroll;
beroende på att deras undantagsenkla natur borgar mot
misstag af liknande art som i andra vetenskaper. Men
ytterst hvilar matematiken på sinnenas utslag. Om Euklides
första proposition vederlädes af all praktisk erfarenhet, skulle
geometrien vara en löjlighet Om man ur ett fat med 4
bakelser åte först 1, så 1, så 1, så 1, och likväl alltid 1
läge qvar, skulle den nuvarande aritmetiken vara ett nonsens.
Annorlunda är förhållandet med metafysikens fundamentala
satser; »vara = förnimmas» t. ex. är en sats, som aldrig
har vunnit och aldrig kan vinna bekräftelse ur den sinliga
erfarenheten. Här är alRså en väsentlig olikhet:
matematiken hvilar på en objektiv bas, metafysiken på en blott
subjektiv. Detta anfall sålunda tillbakavisadt, kunna vi trygt
fortsätta.
Att Boström är en metafysiker af renaste, eller om
man så vill, grumligaste vatten, är — om han eljest någonsin
sökt göra en hemlighet deraf — ej svårt att upptäcka.
Ofverallt i hans skrifter smädas sinnesförnimmelsen såsom
ofullkomlig, oduglig till sant vetande etc., och »endast med
tanken,» säges det, »uppfatta vi alltings sanna verklighet».
Låt oss då i ett exempel se, hur Boström tänker. »Vara
= förnimmas» ha vi just nämt som jen af hans
fundamentala satser. Hur vinner han den? Först postulerar
han att ^vara för oss = förnimmas af oss»; hans sätt* som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
