Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänseende kunde vara ännu bättre utarbetad, och hans
ill-fundighet, då han sedan narrar sin rival till sådana excesser
som enligt hans tanke nödvändigt skola sätta denne i
misskredit, är mycket väl gjord.
Enkan Brigitte, framstäld med fru H. Kinmanssons
aldrig svikande talang, den gamle trädgårdsmästaren
Brèche-main, med säker hand tillyxad af hr Norrby till en rolig
bifigur, och flickan Suzette, med erkännansvärd omsorg
åter-gifven af fröken Zetterberg, är den trio, som i inbillningen
gör till det bästa, ädlaste och älskvärdaste på jorden en ung
och egoistisk hr Eustache (hr Tömquist), som, när han
slutligen efter flere års frånvaro uppenbarade sig, visar sig
förakta hela sällskapet.
Hvad som utom de antydda longörerna i sjelfva stycket
säkerligen mest bidragit till det sammas hastiga försvinnande
från repertoaren, är väl de bada förnämsta rollinnehafvarnes
oförmåga att, trots samvetsgranna ansträngningar, göra sina
uppgifter så gällande som författaren åsyftat Man skall
knappast kunna göra någon anmärkning mot den del af
fröken Z:s framställning, som kan kallas sjelfva arbetet Man
måste tvärt om erkänna detta såsom i hög grad förträffligt
Men det hjelpef icke. Det fins i hennes naturel något
mot-sträfvigt som hon detta oaktadt icke lyckats öfvervinna.
Om det är blyghet som hindrar henne att hängifva sig åt
sina roller, så att hon går upp i dem, eller något annat
hinder för intressets väckande, våga vi icke söka afgöra,
men faktiskt förefaller hon, obehagligt att säga, litet tråkig.
Hon har, trots sina anmärkningsvärdt goda studier, aldrig
lyckats taga ut steget mellan den arbetande eleven och
den skapande konstnärinnan. Det är dock att hoppas att
hon, med de rikliga tillfallen direktionen ger henne att öfva
sig inför publikens ögon, till sist skall lyckas. Men i *De
frånvarande» har hon ännu icke kommit derhän. Hr
Törn-quist hade icke heller någon lycklig roll som Eustache.
Figuren är visst obehaglig, men det är det egna med
obehagliga roller att, när obehagligheten riktigt pointeras, så att
aUt blir just det som dermed åsyftas, så har åskådaren det
största behaget af att se dem. Detta sker icke i hr Ta
framställning. Han halkar öfver alltsammans, och det blir
just ingenting.
I » GriUer* har någon onämd svensk författare eller
författarinna icke alldeles utan framgång försökt sig med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
