Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ Strömbäck ej blott ett vitae genus, hvaraf b an sökte sitt
lefvebröd, — det var en lifsuppgift, hvilken ban satte högt och
med hänförelse omfattade. Han var en af dessa bland os>
alltmera sällsynt vordna naturer, som äro födda till
tidningsmän och som derför knappast någonsin haft en tanke pa
att bli något annat
Hans utvecklingshistoria hör icke till de hvardagliga,
och i sitt lif fick han ingalunda fardas på banad allfarväg:
derför vardt han ock en säregen natur, varmt afhållen ai
några fä, sedd med ovilja af många, förbisedd af ingen. Han
föddes i Ystad 1855, men icke af sammanvigda föräldrar.
Sin mor hade han aldrig sett; med sin far, en person i
framstående samhällsställning, trädde han visserligen i beröring
både som gosse och man och torde med honom hafva haft
mer än ett meningsutbyte, till föga båtnad dock för bägge
parterna. Han fick emellertid en fostermor, vid hvilken han
fasthängde med innerlig tillgifvenhet. Hon satte honom i
»latinskolan» i Ystad, hvarifrån han dimitterades till deöfre
klasserna af läroverket i Malmö. Bland kamraterna der
väckte han genast uppmärksamhet genom sina för kort*
byxor, sitt för långa hår, den höga ton han strax anslog
och sina väl avancerade lefnadsvanor. Han superade pa
restauranter, han spelade biljard, han bildade klubb, hvari
det spelades kort och politiserades. Den visdomskalla, hvanir
han helst hemtade sina kategoriska omdömen, med hvilka
han frankt nedgjorde kungar och prester, var Held och
Corvins verldshistoria. Snart inträdde han i gymnasistens
förening för idkande af vittra idrotter. Föreningen hade cd
handskrifven tidning, som förut, då den redigerades af, bland
andra, skalden A. U. Bååth, var ett hufvudsakligen
»belle-tristiskt» organ. Men med Strömbäcks inträde i sällskapet
blefvo tendenserna mer politiska och polemiska. Dermed
var uppslaget gifvet till en rad af strider med skolans rektor,
hvilken saknade sympati för »individualitetens berättigande»,
som då var de unge rabulisternas slagord, men deremot ¿a
mycket strängare höll på skolans ordning. Gymnasisterna
med Strömbäck i spetsen svärmade för det »subjektiva»:
rektor var nog man för, att det »objektiva» skulle komma
till sin rätt. Var än uppfattningen af det »subjektiva» oeb
»individuela» något oklar, så hade man dock bildat sig ec
bestämd öfvertygelse derom, att rektor var en grym tyrann,
mot hvilken man borde revoltera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
