- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
201

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Afven i den inre politiken kommo Andrassy och Beust,
om än med olika syften, ändå till samma mål. Båda ville
tillbakahålla de slaviska federalisterna och hindra dualismens
förvandling till trio; Beust hade därvid det tyska, Andrassy
det magyariska intresset for ögonen. Genom bådas
samverkan störtades federalistministéren Hohenwart. Men Beusts
aälanda vunna seger drog med sig hans fall; han stod nu
som underlägsen duumvir bredvid Andrassy, som hade
starkare understöd inom landet och — etörre sympatier i
Berlin. Omedelbart på Hohenwarts afgång följde sålunda i
november 1871, Beusts egen, och Andrassy blef hans
efterträdare som den österrikisk-ungerska monarkiens rikskansler.

»Den politiska situationen ter sig helt annorlunda bakom
kulisserna än från åskådarplatserna», hade Bismarck en gång
yttrat, och sanningen däraf fick nu Andrassy erfara. Sedan
Ryssland till en del uppsagt Paristraktaten, trädde den
orientaliska frågan åter i förgrunden, och här hade Österrike sin
mest sårbara sida. Medan Ryssland trängde till en
omhvälf-ning på Balkanhalfön, låg det den österrikiska politiken
synnerligen om hjärtat att där bevara status quo. För Tyskland,
som icke hade några egna intressen i Orienten att bevaka,
var dock samma sak önsklig i fredspolitikens intresse; båda
makterna kände sig också böra hejda Rysslands
utvidgnings-begär. Sålunda fann sig Andrassy återigen hänvisad till
Bis-marck. Denne åter ville på en gäng smeka och tillbakahålla
Ryssland, och detta kunde bäst ske genom att föra det in
i en trippelallians, i bvilket det på en gång syntes upplyft
till maktfullkomlighetens tinnar och ändå af sina allierade
hindrades från att hafva fullt fria händer. Andrassy fattade raskt
innebörden af denna politik och handlade därefter. Ryssland,
som hade minnen och traditioner från den heliga alliansen,
hvilken åt densamma beredt en så tyngande öfvermakt i Europa,
gick, såsom det tyckes, rätt gerna in på, att denna allians
förnyades, helst som det skedde på basis af en till viss grad
medgifven handlingsfrihet i Orienten. Så tillkom
monark-mötet i Berlin 1872, där »trekejsarförbundets» preliminärer
aftalades. Under kejsar Wilhelms besök i Petersburg samt
de båda kejsarbesöken i Wien 1873 blef den nya »heliga
alliansen» fullfärdig.

Men var den fullfärdig, så visade den sig snart nog
äf-ven fallfärdig. Bismarcks tidehvarf hade en helt annan
situation än Metternichs, och Alexander II hade ej att räkna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free