Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Engelskt och tyskt åskådningssätt stå emot hvarandra och
kunna näppeligen förlikas. Ty dä det ena vill, att utvecklingen
skall ske nedanifrån uppåt, vill det andra att den skall ske
uppifrån nedåt.
Sjelfstyrelse eller statssocialism — det är frågan.
Men äfven om man med dessa två ord kan, så att säga, ge
hvarje riktning en signatur eller etikett, som icke ljuger, utan
anger det verkligen genomgående karaktärsdraget, så hjälper oss
detta ganska litet, då vi börja taga itu med de mångfaldiga
detaljfrågorna och skola undersöka, i hvilken mån å ena sidan det
rent ekonomiska, å andra sidan det politiska beröres.
Man skall nämligen ofta finna dessa två begrepp till den
grad sammanknippade, då man först börjar allvarligt undersöka
ett eller annat förhållande inom arbetarefiågan, att man mycket
väl förstår, huru helt olika åskådningssätt kunna framkallas. Vissa
sanitära och humanitära hänsyn, livilka alla nationer ansett det
nödvändigt att beakta, såsom beträffande barns arbete i fabriker,
säkerhetsåtgärder mot olycksfall och dylikt, äro ju i sin innersta
grund af politisk art, men de beröra dock i väsentlig grad
såväl arbetsgifvarnes som arbetarnes ekonomiska intressen, och det
skall i många fall blifva ganska svårt att draga en gräns.
Men en gräns måste dragas å ett eller annat ställe, och dä
är det just man ser skilnaden mellan engelsk och tysk
uppfattning. I England vill man så mycket som möjligt låta det fria
ekonomiska området vara det i sak bestämmande, medan mau
endast med största försigtighet och återhållsamhet afgränsar ett
politiskt område, där man måste ingripa och lagstifta. I
Tyskland däremot står man i begrepp att göra äfven det rent
ekonomiska området beroende af statens ingripande genom en
stats-socialistisk lagstiftning. Det är en principskilnad, så afgörande
och betydelsefull, att man knappast kan tänka sig möjligheten af
en sammanjämkning^ detta så mycket mindre som ännu en annan
storpolitisk fråga härvidlag spelar en framstående rol: frågan om
frihandel och protektionism. Ty som bekant hysa engelsmännen
den åsigten, att en stor del af de svårigheter
arbetareförhållandena vålla å kontinenten härleda sig från en oriktig tullpolitik.
Man skulle tro, att i en sak sådan som arbetarefrågan vi
nordbor borde i Storbritannien se det egentliga föredömet. Ty
på samma gång som den britiska industrien i sin utveckling
onekligen hunnit framom andra länders, finner man det samma
vara fallet med alla de arbetets och arbetarnes förhållanden,
hvilka utvecklat sig å naturlig väg genom sammanslutning, orga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
