Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
masson infordrade med anledning af herr W:b snmälan om dessa
olagliga förbud vederbörandes förklaring och anstälde efter en
temligen utförlig skriftvexling mellan klaganden och
myndigheterna åtal, hvilket ock medförde åsyftad effekt: de ifrågavarande
embetsmännen dömdes till böter för sina förbrytelser.
Då herr Thomasson fann skäligt att på detta sätt beifra
en kränkning af yttrandefriheten, när det gällde herr Knut
Wick-sell, finnes det väl ringaste anledning att förmoda, att han skulle
tvekat att i lika måtto skydda herr Lennstrand, om han ansett
dennes rätt verkligen kränkt ? Eller skulle herr Thomasson
kunna tänkas skänka sina sympatier mera åt nymaltusianska än
åt utilistiska villoläror? Vi blott fråga och svaret torde vara
lätt gifvet.
Äfven en annan möjlighet hafva vi afvisat såsom lika
otänkbar. Man 9kulle kunna just med anslutning till, hvad vi nu
sagt, framhäfva det faktum, att embetaförbrytelsen mot herr
Wick-sell begicks 1887, således innan reaktionsmajoriteten kommit
till det välde den sedan under tre år med sådant öfvermod
ut-öfvat, att den uppfattningen lätteligen torde förefinnas hos denna
majoritet, att det är mera sedligt och kanske berömvärdt att
öfverträda lagen, då det gäller att förhindra kristendomens
fiender sådana som utilisterna från offentligt uppträdande och att i
alla händelser det skulle göra ett på de fromma valmännen
särdeles ogynsamt intryck, om en riksdagens justitieombudsman sökte
befordra till straff smärre befogenhetsöfrerträdelser, hvilka dock
skett i religionens ooh samhällsordningens intresse. Man skulle
då vidare mena, att herr Thomasson möjligen icke varit
okänslig för denna riksdagsmajoritets uppfattning och att han i denna
punkt kommit till insigt om, att hans förra i den wicksellska
saken ådagalagda nit och intresse för yttrandefrihetens häfdande
och bestraffningen af brott emot de lagliga bestämmelserna
rörande densamma varit oriktigt och olämpligt. Detta låter ju nu
icke så orimligt. Men som sagdt, vi hafva afvisat äfven denna
möjlighet och detta af födande skäl.
Utgår man ifrån den möjligheten, att de förändrade tiderna
medfört en förändrad uppfattning hos herr Thomasson af hans
embetes förpligtelser, ligger nemligen en förklaringsgrund härtill
— med den lätthet att i fråga om politiska män och politiska
förhållanden, draga slutsatser, som tyvärr hos oss allt mera gör
sig gällande — alltför nära för att icke af det illvilliga småsinne,
som i personers handlingar alltid ser utslaget af egen nyttiga
bevekelsegrunder, ögonblickligen tillgripas — vi mena den, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
