Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och ändå, berättade hon, var det alltid någon,
vare sig hustrun själf eller någon af grannkvinnorna,
som läste en hel predikan för henne i luren hvarje
söndag.
»Ville du göra det?» frågade syskonen
hvarandra.
Men det var icke blott svårt att få jungfrun att
förstå, hvad man sade, det var ej häller lätt att
fa henne att tala själf. Hon tycktes så gripen af
den lycka, som beskärts henne, att hon liksom ej
riktigt kunde sansa sig; och så hade hon så mycket
att göra med att känna igen alla barnen.
»Detta är ju Emy?» sade hon ock tog Olga i
handen. — »Jaså, det är Olga. Och det här är ju
Emys man. — Jaså, det är Arvid. Ock det här var
ju Olga?» frågade hon om igen och fick fatt i Emy.
Det var tydligt, att hon alldeles icke kunde
särskilja dem, men hon ville ej själf tro, att hennes ögon
verkligen nekade henne denna tjänst.
»Ho kommer sig inte riktigt för nu», sade
hustrun. »Eljest har hon väl så mycket att berätta
jämt om herrskapet allesamman och om alla barnen,
när di var små, och om allt som på något sätt har
med herrskapet att göra.»
»Kommer jungfrun ännu ihåg, när jag föddes
frågade henne Arvid.
»Ja, Herre Gud, om jag mins det! Och jag
mins väl mer än så, för jag kommer allt så grant
ihåg, när hans mor föddes,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
