Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Snälla Malvina, om du ville gå in till ungdomen
lite, så kommer jag strax. Jag är så rädd att något
ska bli vglömdt, om jag inte får tänka mig för.»
Fru Isberg gick med den obehagliga känslan af,
att man egentligen mycket väl kunde undvara henne
på alla håll. I kabinettet fann hon de förlofvade
vid ett litet bord, på hvilket stod en fotografiställning,
innehållande ett dussin porträtter af olika storlekar.
»Kom, ska moster fa se min lysningspresent till
Albert», ropade Hulda. »Det är något, som han
önskat sig — alla porträtter, som fins af mig från
olika åldrar. Här är ett, som särskildt skall intressera
moster, och som jag alldeles hade glömt att jag hade.»
Fru Isberg fick lof att leta fram glasögonen ur
fickan, torka dem väl med näsduken samt hålla
fotografiställningen intill ljuset, innan hon kunde se
riktigt. Hon följde Huldas pekfinger och upptäckte
bilden af två små flickor på åtta, tio år, som stodo
och smålogo, med armarna lindade om hvarandra.
»Herre gud, är det inte — jo, nu ser jag, det
är ju Clara. Men hvar har du fått det ifrån, jag har
ju aldrig sett det en gång?»
»Det var ett profkort, mamma lät oss ta en gång.
Men hon var inte nöjd med det, så att det togs
inga fler.»
»Ja, nu mins jag ju det.»
Fru Isberg lade stilla af sig glasögonen, gjorde
några underliga, krampaktiga rörelser med munnen
och reste sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
