Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST STRINDBERG. 187
I allmänhet synes det hafva varit förfis
plan att vinna större koncentration. Så har hela
-den förträffligt anordnade scenen, där Olof
försvarar skökan mot pöbeln, slutande med de skarpa,
men strängt rättvisa orden: »Gå! och synda icke
härefter, men visa dig icke för presterna, ty de
skola kasta dig för kvinnorna,» lämnat plats för en
helt enkel tirad, där Olof förklarar, att om han
komme i den situationen, så skulle han göra så
och så.
Femte akten erbjuder de största olikheterna.
Det ser nästan ut där, som om författaren i viss
mån dömde sin hjälte på annat sätt. Ty i
prosaupplagan var det knapt fråga om annat än att Olof
»drefs af andan» och från Gerdts dom: »Affälling»
finnes det ingen appell. Det har här kommit ett
tvifvel in om, hvilken ande, som har rätt. Lars
säger: »Är du viss, att du icke gått längre, än
anden bjöd?»
Olof.
Anden sade alltid: »gå den väg, jag kallar dig.» Och
jag gick!
Lars.
Anden sade så äfven åt mig, men jag gick icke din väg.
Olof.
Om det icke vore Andens röst? it dig säger han: »stå
stilla!» och åt mig ropar han: »statt upp!» Hvad har han
sagt åt kungen och Brask?
Äfven talar marsken här ett helt annat språk.
Han uppträder med en öfvertygelse, som inger
respekt på ett helt annat sätt än i den första
upplagan. Och Brasks uppträdande är också ägnadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
