Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Åh, kära mamma», svarade jag skrattande, »blir
det folkskockning på torget, så hoppar jag väl i
strömmen. Vi ha godt om utrymme på folkets konsert.»
Härmed öppnade jag dörren, nickade ännu en
gång åt den gamla och barnen samt begaf mig i väg.
Då jag kom ned till platsen framför Grand Hotel,
var den redan öfverfyld af väntande menniskoskaror.
Jag kom ej längre än till La Caves källare, men jag
var nöjd dermed, ty härifrån skulle jag bestämdt höra
sången, och jag räknade ut, att om någon
folkträngsel skulle uppstå, kunde jag taga min tillflykt till
gränden bredvid.
Jag hade emellertid icke ringaste skäl att frukta
något dylikt. Folkmassorna förhöllo sig lugna och
stilla; ett par gånger hördes skrål af pojkar och
gesäller, som ville tränga sig fram, men polisen ingrep
genast och dref undan dem.
Aftonen var synnerligt vacker. Månskenet
upplyste de stora byggningarne rundt omkring och
glittrade öfver strömmen, på hvars andra sida syntes slottet
och ljusen från södra bergens terasser. Luften var
mild och behaglig, och den underliga tystnaden bland
dessa menniskoskaror bidrog att öka stundens nästan
högtidliga stämningsfullhet.
Jag började emellertid tycka, att jag stod något
trångt. Den mur af menniskor som omgaf mig hade
så småningom tätnat, och jag kunde ej neka, att detta
gradvisa påträngande smått oroade mig. Hvad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
