- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
246

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugosex och en - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tjugosex och en

i

Vi var tjugosex stycken - tjugosex levande maskiner
instängda i en fuktig källare, där vi från morgon till kväll
knådade deg och bakade kringlor och kransar. Fönstren
i vår källare vette åt en grop som hade blivit utgrävd
framför dem och var belagd med tegelstenar, gröna av
mögel; på utsidan var ett tätt järntrådsnät fastspikat, och
solstrålarna kunde inte tränga in genom de av mjöldamm
täckta rutorna. Vår mästare hade spikat järntråd för
fönstret för att vi inte skulle kunna ge något av hans bröd
åt tiggare eller åt svältande arbetslösa kamrater; vår
mästare kallade oss tjuvar och kanaljer och gav oss skämda
inälvor till middag istället för kött...

Kvavt och trångt hade vi det därinne i stenkistan under
det låga tryckande taket som var svart av sot och fullt av
spindelväv. Tungt och ledsamt förflöt vårt liv inom de
tjocka, av smuts och mögel fläckiga väggarna... Vi steg
upp klockan fem på morgonen, olustiga och outsövda,
och satt redan klockan sex slöa och liknöjda kring bordet
och bakade kringlor av degen som kamraterna hade gjort
i ordning åt oss medan vi sov. Och hela dagen ända till
klockan tio på kvällen satt somliga av oss kring bordet,
rullade ut den elastiska degen och vaggade av och an för
att inte bli alldeles stela i lederna medan andra rörde ihop
mjöl och vatten. Och hela dagen surrade melankoliskt det
kokande vattnet i kitteln där kringlorna förvälldes, och
bagarens spade skrapade hastigt och ilsket mot ugnsbotten
och kastade de hala förvällda degklumparna på de
glödheta tegelstenarna. Från morgon till kväll brann vedträna
på ena sidan av ugnen, och det röda återskenet av lågorna
fladdrade på väggen som om det i tysthet gjorde narr av
oss. Den väldiga ugnen liknade det vanskapta huvudet på
något sagans vidunder som stack upp ur golvet och
öppnade sitt eldsprutande gap, ur vilket en het ånga pustade
emot oss, medan de två svarta ventilerna tycktes stirra på
vårt ändlösa arbete som ett par ögon - vidundrets grymma
kalla ögon som alltid betraktade oss med samma mörka

246

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free