Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två vandringar ut i det fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
«Jag kan aldrig låta bli att se efter, om den nu
förbjudna tyska riksörnen i dessa växters märg ännu
finnes qvar.» Med min hvassa fållknif gjorde jag ett
snedt tvärsnitt genom den nedre, svartbmna ändan af
en stam och höll sedan snittytan för den frågandes
ögon. «Här kan du sjelf se efter.»
«Ja, sannerligen är det icke han! Och om denna
växt heter örnbräken, så kan namnet endast syfta på
denna märkvärdiga figur. Men då den föreställer en
omisskänlig dubbelörn, så kan namnet blott afse den
tyska vapenörnen och icke den verkliga örnen. Huru
underbart djupt likväl de naturhistoriska namnen
i folkspråket hafva sin grund. Du trogna symbol af
tysk enhet och kraft, här har således du tagit din
tillflygt undan den torrsklystna söndringslustans
förföljelser!»
Vi följde helt makligt rågatan, som här och der
vågformigt sänkte och höjde sig, men alltjemt bildade
ett snörrätt perspektiv, och roade oss länge med att
afskära bräkenstammar och låta den tyska riksörnen
gång på gång framträda ur växtens hire. Den
märkvärdiga gruppering af kärlknippena, hvarpå
denna riksörn beror, är en af de många intressanta
egendomligheterna hos ormbunkarnes sköna -klass.
Uppe på platån hade vi, isynnerhet åt venstra sidan,
en fri utsigt, som endast delvis inskränktes af höga
skogsbestånd. Det framför oss utsträckta vågformiga
landet med sina bergkullar är nästan helt och hållet
upptaget af odlad skog; endast något mer åt höger
begränsade på afstånd de afmejade fältens bkka
ytor synkretsen, mellan hvilken och oss^ sjelfva
slutligen en djup dalsänkning fanns, i hvilken vägen
till Freiberg fram-löpte. Att Tharand-dalen låg djupt
nedom och ganska nära oss på högra sidan, kunde man
icke ana, ty tät skog förhindrade all utsigt åt detta
håll.
Då vi kommit temligen nära rågatans slut, der hon gick
ut till en kulle, på hvilken ett enkelt rundt halmtak,
uppburet af trädstolpar, tydde på en punkt med skön
utsigt, togo vi begge omedvetet af till venster
till en jemnad, fyrkantig plats, som låg några fot
lägre. Det putsade skick, hvari den regelbundna fria
midtelplanen befann sig, och den omsorgsfulla vård,
hvarom da unga ekarne vittnade, som i regelmessig
ordning intogo det öfriga rummet, kunde äfven utan
grafven i medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
