- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
333

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tron på under i naturföreteelserna, samt den förderfvade smaken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

333

så, att hon blifver fullkomligt rätt uppfattad och
således det rätta svaret kan gifvas. Naturen är
icke en uppmärksam lärjunge, som fattar och rigtigt
besvarar sin lärares blott till hälften utsagda eller
otydligt affattade fråga; hon svarar precis så, som
hon tillfrågas, på en otydlig fråga gifver hon ett
otydligt svar.

I lostafallet skulle ett afgörande experiment
ingalunda vara lätt att göra. Genomträngd af
öfvertygelse, att man icke botar dylika djupt
rotade slag af vantro hos folket genom föraktligt
ignorerande å de kunnigares sida, utan att det
endast kan ske genom grundliga och öfvertygande
experiment, föreslog jag redan 1843 vid de tyska
landtbrukarnes och skqgshushållarnes möte i Altenburg,
att man genom en kommission af allmänt aktade män
skulle låta anställa erforderliga experiment. Men
då inträffade något, som ganska oangenämt berörde
mig; min begäran afslogs med en förnäm, tillgjord
förtrytelse, liksom funnes det i den talrika,
hedervärda församlingen icke en enda person, som
hyllade lösta-vantron. Huru föga rätt man hade häruti,
visste icke blott jag och alla mina motståndare,
utan allrabäst mången bland de närvarande, som var
ärlig nog att kasta en blick i sitt eget inre. Jag
drager så mycket mindre i betänkande att efter några
och 20 år uttala detta, som skammen för denna vantro
icke faller på dem, som hysa den, utan snarare på dem,
som genom underlåtenhetslynder i undervisningen hålla
den vid makt. Hvarför icke i folkskolorna bibringa
någon insigt i de till jordbruket hörande växternas
lifs-verksamhet och lagarne för denna?

Att några naturvetenskapliga kunskaper erfordras
för anställande af ett experiment och för den
observation, som derpå skall grundas, behöfver
icke vidare omordas, lika litet som att således
okunnighet är en ytterligare rot till tron på
naturunder. Att bidraga till spridande af kännedom om
naturen är följaktligen det verksammaste medlet till
upplysning, likasom dennas farligaste fiende just är
den mystiska böjelsen för hundratals underbara’ ting,
bland hvilka särdeles de så kallade bonderegi or na
stå i synnerligt .anseende, och det icke allenast hos
landtfolket, utan af ett naivt skäl företrädesvis hos
stadsboerna. «Ja», säga de sednare, »landtmannen har
mera tillfälle och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free