Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar; jordens inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den 1 november 1755 härjade Portugals hufvudstad. Två
tredjedelar af dessa människolif ödelades genom en fem
meter hög flodvåg, som störtade in från hafvet.
Den bäst studerade af alla vulkaner är utan tvifvel
Vesuvius. Under Roms blomstringstid var detta berg al
helt fredlig art, en, så långt historien mindes, utslocknad
vulkankägla. Kring detsamma hade på den
utomordentligt bördiga jordmånen grekiska kolonier af en sådan
rikedom uppblomstrat, att trakten kallades Stora Grekland
(Græcia magna). Då inträffade år 79 efter Kristus det
förödande utbrott, hvarigenom bland andra städer
Herculanum och Pompeji ödelades. De våldsamt utbrytande
gasmassor, som då strömmade ut ur jordens inre, ryckte
Fig. 1. Vesuvius, sedd från ön Nisita under måttlig vulkanisk verksamhet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>