- Project Runeberg -  Vacklande grund : skildringar ur ett konstnärslif /
397

(1894) [MARC] [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Ny grund - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

397
än lärarens uppe på en atelier — utan något annat
hemminne än torparpojkens och piskslagets, som hade
drabbat honom, om du inte hade varit.»
»Stackars, stackars Lars,» kom det nu som en
hviskning ifrån hennes läppar, och utan att lösgöra
sina händer, sjönk hon ned på bänken och han hlef
stående framför henne.
»Det är inte ditt medlidande jag begär,» återtog
han med det vanliga stolta kastet på hufvudet, »jag
tycker endast, att du borde kunna vara litet mindre
sträng i ditt sätt att döma mig. Utkastad som jag
varit i världen, har jag visserligen blifvit fåfäng och
bortskämd, sedan bifallet kom, men jag har ändå
aldrig lekt med löften och plikter, så som din bror,
till exempel — han som haft samma skyddande hem,
samma goda exempel som du. Och har du inte kär-
lek nog för att kunna öfverse med en ungdomsför-
virring, lättare att råka in uti än att undvika — ja
då, Signe —• då är det så godt att jag packar min
kappsäck och ger mig af igen och att vi aldrig mera
råkas. »
Han släppte hennes händer och tog ett steg för
att gå. Hon utkämpade en häftig strid mellan sin
kärlek och sin stolthet — hon hade velat se honom
på knä inför sig och afbedjande sin synd, och ändå
kunde hon icke neka till inför sig själf, att detta
skulle hafva sänkt honom inför henne; blixtsnabbt
genomkorsades hennes hufvud af den tanken att om
han nu ginge, så skulle han vara stolt nog att aldrig
vända tillbaka. Och ville hon väl detta? Huru ofta
hade icke aningen om ett rikare lif vid hans sida
vaknat hos henne, under det han hade varit borta,
huru hade den icke stärkts, sedan han kom tillbaka
igen, och skulle hon nu kasta bort de ljusa framtids-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vacklande/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free