Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Och hon skulle gå till polisen och anmäla sakön,
och hon skulle skrifva till kungliga poststyrelsen
och själfva generaldirektören, ja till själfvaste
kungen om det gällde och tala om hur gamla»
utarbetade människor behandlades i statens tjänst.
Magen rymde efter denna salfva kontoret och
lämnade slagfältet i okvald besittning åt kvinnan,
hvars djupa sår postmästarn fick åtaga sig att
läka med vackra ord, beklaganden öfver magens
förflugna ord samt ett definitivt löfte om en
mindre löneförhöjning.
Några dagar efter denna händelse anlände ett
bref från sonen i Uppsala, som i korta men
tydliga ordalag tillkännagaf, att han ämnad©
hedra sin fader med ett besök, eftersom han
behöfde hyila.
Vidare framdeles - slutade brefvet.
Postmästarn gick i en besynnerlig oro öfver
hvad de orden betydde. Han gissade på
öfver-ansträngning, pänningtrassel men hittade icke det
rätta ordet.
Postmästarn blef glad, när sonen kom hem.
Dels trodde han, att han liksom skulle få
hjälp mot dem däruppe, dels att han skulle få
sällskap af sonen.
Han kom snart underfund med att sonen och
han inte passade för hvarandra.
Den fina, unga mannen, som sockrade samtalet
med latinska fraser och citerade Kirkegaard,
Nietsche och Weininger, sväfvade på filosofiens
vingar oåtkomlig i en rymd, där postmästarn icke
kunde flyga. En gång försökte han att höja sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
