Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en blev satt i kurran eller sov ruset av sig i ett dike
och gick hem sen. Men jag hade mina regler för
sådana där tillfällen, och när jag kände att jag måste
ut, så gick jag till fursten och sa:
— Det är så och så, ers härlighet, var så vänlig och
tag mina pengar, jag kommer att bli borta lite.
Och han tog pengarna och sa inte ett ont ord, bara
frågade ibland:
— Är det länge ers nåd ämnar slå sig lös?
Jag svarade, allteftersom jag var ansatt av
begärelsen, att det skulle bli en lång eller en liten kort galopp.
Jag i väg och han skötte affärerna ensam, tills
galoppen var slut och jag kom tillbaka, och därmed jämnt.
Men jag var förskräckligt led åt den där svagheten
hos mig och beslöt hux flux att göra mig fri från den.
Men så blev det en sista galopp och det en, så att jag
ännu ryser när jag tänker på den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
