Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inte ville jag vända tillbaka till z, och till på köpet
hade det kommit ännu en stackare dit, så jag tog och
gick i kloster.
— Bara för det?
— Jaa, vad skulle jag göra? Jag hade ju ingenstans
att ta vägen. Och här har en det bra.
— Så ni tycker om klosterlivet?
— Ja mycket. En har det lugnt och just som på
regementet. En får kläder och skodon och mat, och
befälet ser efter en och lyda måste en.
— Men känns inte den där lydnaden tryckande
ibland?
— Nej varför det? Ju mer en måste foga sig, dess
lugnare lever en, i synnerhet när en är
lekmannabroder som jag, och varför skulle en tycka illa vara?
I gudstjänsterna går jag inte annat än när jag själv
vill, och jag sköter min syssla som jag alltid gjort.
Säger de: "Spänn för, fader Izmajl" (jag heter
Izmajl nu), så spänner jag för, och säger de: "Fader
Izmajl, spänn ifrån", så spänner jag ifrån.
— Vad vill det säga? sade vi. Har ni till och med
i klostret förblivit hästkarl?
— Ja, jag tjänstgör som kusk. I klostret drar de sig
inte för min officersrang, för fast jag är i
lekmannagraden så är jag munk i alla fall och vi är alla
jämlika.
— Och när tänker ni låta munkviga er?
— Det tänker jag inte göra.
— Hur så?
— Neej... Jag räknar mig inte värdig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
