Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Behövande», tänkte Louise, »ja, jag är för
honom blott en behövande, som önskar hjälp.
Vad det är förskräckligt att vara fattig, att
komma till honom som en fattig stackare, som
räcker ut handen efter en allmosa.»
Hon skulle helst ha velat försvinna med det
samma, men Anna och Adrian hade gått långt
ner i trädgården och voro sysselsatta med att
plocka ned äpplen.
Då de andra kommo nära, såg Louise, att
Anna hade hela famnen full av mogen frukt.
»Skulle inte ni också vilja smaka på våra
höstäpplen?» sade Adrian och böjde en
dignande gren ned emot Louise.
Hon såg på de stora vita äpplena, som hängde
tunga bland lövet, men ännu mera såg hon på
den bruna, uttrycksfulla handen, som höll i
grenen.
»Tack!» sade hon sakta. Hon kände sig
som en tiggerska, då hon plockade av ett par
äpplen, och vågade inte se upp på honom.
Hade hon gjort det, skulle hon ha märkt, att
han betraktade henne med en undrande blick:
»Varför hade hon plötsligt blivit sä främmande?»
Herrarne följde Louise och Anna ner till
båten. Då Adrian räckte Louise handen till
19- Väninnorna.
— 289 —,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
