- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
166

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

utkomst vore hederlig. De hafva ingen rätt att lägga
gift i sockerrussin och låta barn äta dem. Nej, de
borde tänka litet för sig och hellre sopa smuts på
gatorna, än göra någonting sådant.”

Mr Bhaer talade med värma och gick bort till
elden och skrynklade tidningen i handen. Hanna
satt stilla, men såg ut som om elden hade kommit
till henne, ty hennes kinder brunno långt efter, sedan
pappersmössan blifvit förvandlad i rök och helt oskad-
ligt gått upp genom skorstenen.

«Jag skulle vara mycket glad, om jag kunde
få skicka allt det öfriga samma väg, som pappers-
mössan," mumlade professorn, i det han kom tillbaka
med lättadt utseende.

Hanna tänkte på hvilken stor brasa det skulle
bli af hennes papperspacke, som hon hade på sitt
rum, och hennes mödosamt förvärfvade penningar
tyngde i detta ögonblick mycket tungt på hennes
samvete. Men så tröstade hon sig med den tanken,
att "mina äro ej som denne, de äro endast enfaldiga,
aldrig dåliga, derför behöfver jag ej vara ledsen",
och i det hon tog upp boken sade hon med ett all-
varligt utseende:

«Skola vi fortsätta, sir. Jag skall nu vara myc-
ket snäll och anständig."

«Jag hoppas det," var allt hvad han sade, men
han menade långt mera än hvad hon förestälde sig,
och den allvarliga, vänliga blick, han fästade på henne,
kom henne att känna som om ordet "Vulkanen"
varit tryckt med stora bokstäfver på hennes panna.

Så snart hon kom upp på sitt rum, tog hon
fram sina papper och genomläste ånyo med största
noggranhet hvarje berättelse. Som mr Bhaer var
litet närsynt, begagnade han ibland glasögon, och
Hanna hade en gång småleende profvat dem för att
se, huru de förstorade det fina trycket i hennes bok;
men nu tycktes hon också hafva satt på sig profes-
sorns andliga eller moraliska glasögon, ty felen hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free