Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten - Tredje scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 6 S -
sjelf är en öm mor, skall hafva medlidande med
en annan m ycket olycklig moder.
EDVAED.
Och du skall säga henne moder, att ännu
kunna vi hoppas, att allt blott beror på Lorenzo,
icke sannt?
ANGELA.
Huru! Skulle det vara sannt? Ack, gref-
vinna! (Närmar sig grefviunan och trycker varmt hennes hand.)
EDYAED.
Ja, jag skall sedan förklara er det . . . Ni
måste tala m ed er man.
GREFVINNAN.
Men . . . (Edv ard hör ej på henne, utan går till Angela,
och de samtala sakta.) Edvard! (Afsides.) H an gÖT allt,
hvad han vill m ed mig! H vad skall jag sedan
säga den goda frun, om han försäkrar henne,
att jag samtyckt? Han förifrar sig då alltid! . . .
Och flickan är skön som en engel och sym pa-
tisk som få. Stackars Inés! Skada att Don
Lorenzo nu också förlorar sin furstliga förmö-
genhet! Så försvinna våra illusioner!
ANGELA (till Edvard).
Jag förstår . . . jag förstår . . . (Vänder sig till
grefvinnan.) H uru tacksam är jag er icke för så
mycken godhet. Berätta snart för min stackars
dotter denna glada nyhet; jag skall under tiden
laga, att Lorenzo samtycker, och han skall sam-
tycka. Ja, han måste göra det! H ar han ännu
något hjerta, så ger han efter.
EDVARD.
L åt oss gå moder!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
