Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moderna riktlinjer för barnens och ungdomens fria läsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
mammonismen. Läser ungdomen i vår tid dikter så, att
de stanna i minnet för alla tider? Kan någon nu
utantill t. ex. Fänrik Stål, Frithiofs saga eller Rydbergs,
Snoilskys, Frödings och Karlfeldts dikter ? Jag hänvisar
för övrigt till Levertins och Heidenstams uttalanden om
poesi som ungdomsläsning.
Miss Olcott skriver om poesiens inflytande: »Dess
uppfostrande funktion med avseende på stil och
uttryckssätt är väsentlig. Utvecklingen av barnets smak för poesi
är ett av de mest intressanta och konkreta uttrycken för
den gradvis skeende utvecklingen av ett barns intressen
och tillväxten av dess inre liv... Om kärleken till poesi
odlas till en punkt då den ej längre är endast en yttring
av ungdomlig känslosamhet, utan blivit en del av
gossens och flickans individuella inre liv, så skola de unga
med hänförelse läsa Keats, Shelley och Moore, vilka i
sin ordning bereda vägen för ett mognare uppskattande
av sådana filosofiska skalder som Milton och Dante.»
I den tidningsdiskussion som 1902 uppstod om »våra
barns nöjesläsning» yttrade sig bl. a. Anna Sandström.
Hon skrev där, att om barn visa sig intresserade av t. ex.
Den siste atenaren, så är det endast händelserna de bry
sig om. En som då skrev sig Ung student — numera
filosofie licentiat — svarade härpå, i det han sade sig
vilja försöka framställa »vår, de ungas syn och
erfarenhet» :
Ni säger upprepade gånger i eder artikel, att det som barnen
främst uppskatta i litteraturen, är »händelserna», ni säger, att
»om barn skulle visa sig roade av sådana böcker (Faust o. a.),
så är det endast själva händelserna som intressera dem, och en
saga skulle göra precis samma tjänst». Ja, om det i t. ex. Faust
vore »händelserna» som intresserade ett barn är det rätt, att en
saga gjorde samma tjänst. Men i de flesta fall är det ej
»händelserna», ty för att kunna förstå och uppskatta dem fordras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
