Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - II. Näringsmedel och näringsvärde - Ofullständiga näringsmedel; fett och kolhydrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRINGSMEDEL OCH NÄRINGSVÄRDE.
25
näringsmedlen skulle stält sig ännu billigare i pris pr
100 gr. ägghvita beräknadt.
Sedan vi sålunda erhållit en föreställning om de
ägghvitehaltiga näringsmedlens verkliga värde, hvaraf vi
tydligen se att den ägghvita vi på detta sätt kunna
förskaffa oss är vida dyrare än den ägghvita vi erhålla i de
fullständiga födoämnena, öfvergå vi till att närmare granska
sammansättningen af och kostnaden för fett och
kolhydrat.
Beräkna vi dervid, på sätt förut vid granskningen af
ägghviteämnena egt rum, kostnaden för 100 gr. fett efter
afdrag af den ägghvita vi, enligt sammansättningen, få på
köpet vid inköp af fettet, så erhålla vi de af tabellen
synliga talen, hvilka utvisa att det ur kostnadssynpunkt sedt
är teoretiskt likgiltigt om vi söka fylla vårt fettbehof
med smör eller med mandel och nötter, hvilka senare
snarare utvisa en större prisbillighet. Praktiskt taget
gestaltar sig dock förhållandet annorlunda, ty om vi vid
fyllandet af fettbehofvet icke behöfva någon ägghvita
utan detta behof redan på annat sätt blifvit täckt, då är
det naturligen varans pris per vigtenhet som direkt
angifver dess större eller mindre dyrhet. Men fattas såväl
ägghvita som fett i näringen, då äro de förstnämnde
talen de rätta jemförelsevärdena och då köpa vi afgjordt
ägghvita och fett tillsammans, såsom t. ex. i form af kött
af gödda djur, rökt skinka eller sötmjölksost (men icke
ål) vida billigare än om vi skulle söka först fylla behofvet
af ägghvita medelst ett fettfattigt ägghvitehaltigt
näringsämne t. ex. fisk och sedan behofvet af fett medelst ett
ägghvitefattigt fett såsom t. ex. smör. Vi förstå äfven
häraf utan vidare, att det måste stämplas som ett
oförsvarligt slöseri att steka feta födoämnen i särskildt fett,
ty de innehålla ju redan sjelfva allt erforderligt fett. De
böra derföre företrädesvis kokas eller ock stekas i sitt
eget fett (halstras).
De talvärden som utvisa kostnaden för 100 gr. fett,
äro beräknade under förutsättning att ägghvitans medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
