Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
Ägghvitans betydelse vid näringen.
Vi hafva i det föregående sett att ägghvitan i
organismen förekommer i tvenne väsentligen olika former:
såsom organägghvita och såsom blodägghvita (cirkulerande
ägghvita).
Organägghvita kalla vi den del af ägghvitan som
förefinnes, om vi så få kalla det, fast bunden i organismen,
bildande dess muskler och väfnader af alla slag.
Blodägghvita åter benämna vi den del af organismens
ägghvita, som finnes i löslig form uppslammad i blodet. Yi
förstå att blodägghvitan måste spela en viss roll vid
näringen och underhållet af kroppens muskler och väfnader
och vi förstå äfven att om en aflagring af verkligt
muskelkött öfverhufvudtaget är möjlig, en sådan endast kan ske
ur blodägghvitan.
Nu ligger den tanken nära till hands, att när detta
är fallet måste det ju vara af största vigt att sörja
derför att blodet ständigt håller en stor myckenhet ägghvita
löslig, som kan aflagras när tillfälle dertill erbjuder sig; ty
muskler kunna vi naturligen aldrig få för mycket. Ja, detta
vore mycket riktigt resoneradt och både lärda och olärda
resonera så än i dag. Det gifves emellertid ett — men,
som gör saken litet mera invecklad. Om ägghviteaflagring
d. v. s. muskelbildning i kroppen vore lika lätt att bringa
till stånd som fettaflagring, då skulle vi kunna utelemna
allt vidare spekulerande öfver det ämne vi här hafva före
och redan nu sätta punkt och slut. Så förhåller det sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
