Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - barium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ba′rium (en metall): modern bildn. på
grek. barys′ tung
1. bark (båt): av fra. barque, av ital. el.
provensalska bar′ca med samma bet.
2. bark (på träd): fsv. barker, isl. bǫrkr;
ett nord. ord (besläktat med ty. Borke)
av omstritt ursprung
barka (b. ihop, i väg): trol. till 2 bark,
sålunda: ’rusa åstad, så att barken ryker
av träden’; jfr flänga, kvista, 1
skala
barkaroll′ roddarsång: av venetianska
barcaro′la med samma bet., till
barcaro′lo gondoljär; jfr 1 bark
barkass′ storbåt till örlogsfartyg: av
fra. barcasse dålig båt, av ital. barcacc′ia
stor båt; jfr 1 bark
barkis: se bergis
ba′rlast (ballast): no. barlast, trol. av
lågty. holl. eng. ballast, med ombildn.
efter adj. 4 bar i nord. språk
barm: fsv. barmber, no. barm; gemens.
germ. ord av omtvistat ursprung, möjl.
besläktat med bära
barmhärtig: av lågty. barmhertich, motsv.
ty. barmherzig, äldst armherzi, en i
kyrkospråket gjord efterbildn. av lat.
miser′icors (av mis′er arm, eländig och cor
hjärta); jfr erbarmlig, förbarma
sig
barn: fsv. isl. barn; gemens. germ. ord
med släktingar i flera indoeurop. språk,
bildat till bära i bet. ’föda’
barnförlamning (sjukdom, polio): da.
børnelammelse; från omkr. 1900;
numera ersatt av polio
barnmorska: trol. ombildn. av ett äldre
barnamoder, med samma bet., efter
lågty. bademodersche baderska
barock′ (stilriktning inom konsten under
1600- och 1700-t.) även: ’befängd,
orimlig’: av likbet. fra. baroque; av
portug. barro′co oregelbunden pärla,
trol. av ett keltiskt ord med bet. ’sten’
barome′ter: modern bildn. av grek. bar′os
tyngd och met′ron mått
baron [-o′n]: av fornfra. barun, baron
konungens man, vasall, trol. av germ.
ursprung, med grundbet. ’stridbar man’.
Härtill baronessa
1. barr stång: fsv. bar, av fra. barre (ital.
barra) med samma bet.; jfr 1 och 2
bar, barrikad, barriär, embargo
2. barr (på barrträd): fsv. bar, isl. barr;
nord. ord, trol. besläktat med barsk,
borst m. fl. och återgående på en rot
med bet. ’något spetsigt’
3. barr (ett gymnastikredskap): av fra.
barre stång, se 1 barr
barrika′d tillfällig förskansning: av fra.
barricade; av ital. barrica′ta, avledning
av verbet barrica′re spärra, till barra
stång (jfr 1 barr); möjl. med
anslutning till fra. barrique, prov. o. spa.
barrica vintunna (sådana användes
bevisligen vid första kända b.-bygget i
Paris 1588)
barriä′r räcke, bröstvärn: av fra.
barrière, kollektivavledning av barre stång;
jfr 1 barr
barsk: av lågty. ty. barsch (egentl.
’stickande, sträv’); jfr 2 barr
bartolome′inatt: blodbadet på
hugenotterna i Paris natten före Bartolomeus’
dag 24 aug. 1572
bary′t (ett mineral): modern bildn. på
grek. barys′ tung; jfr barium
baryton [bar′ytån] (ett röstläge, mellan
tenor och bas): av ital. barit′ono; bildn.
av grek. barys′ djup, tung och ton′os
ton
1. bas (djupt tonläge, i mansröst el.
musikinstrument): av ital. bass′o, av
folkligt lat. bass′us låg; jfr baisse
2. bas arbetsförman: av lågty. bas
husbonde; jfr amer. eng. boss förman
3. bas grundval; grundplan;
utgångspunkt: av grek. bas′is gång, steg
4. bas (kemisk term): av fra. base, först
använt i denna bet. av kemisten Rouelle
1754; samma ord som 3 bas; basen
uppfattades som grundlaget för ett
salt
basa: fsv. no. basa; med grundbet.
’värma, hetta upp’ (jfr badda), därav dels
’ge stryk’, dels ’rusa, springa’. Härtill
base stor inmurad kittel
basal′t (en vulkanisk bergart): av lat.
basal′tes med samma bet.
basa′r: av fra. bazar, uppträdande på
1600-talet, ytterst av persiska bāzār
offentlig marknadsplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
