Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fläta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fläta
fläta: fsv. flætta, isl. fläta; gemens, germ.
ord (ty. flechten), besläktat med lat.
plec’tere fläta; jfr komplex
flättja flyktighet, lättsinne
(ålderdomligt): fsv. flætia till flat i bet. ’slapp,
ytlig*
flöda flyta ymnigt: fsv. isl. flæöa; bildn.
till flod i bet. ’översvämning, flöde’.
Härtill flöde (till-, utflöde; vatten-,
penning-, ordflöde)
flöj’ vindflöjel: ombildn. (efter flöjel)
av äldre flög, fsv. flögh flöjel, vimpel,
isl. flaug f. flykt; flöjel; gammal bildn.
med avljud till flyga
flöja hoppa över stängsel: fsv. fløghta,
isl. fleygja (egentl, ’låta flyga’); nära
besläktat med flyga
flöjel vimpel el. dyl., som anger vindens
riktning (vind-, väderflöjel): av lågty.
vlögel flöjel; vinge (ty. Flügél); jfr
flygel
flöjt: över lågty. vlöite från fornfra.
flëuie; av oklart ursprung
flÖris’t blomsterhandlare;
blomsterodlare: av fra. fleuriste, bildn. till fleur
blomma; av lat. flos (se 2 flor)
flörta, flirta [flört’a]: känt fr. o. 1890;
av likbet. eng. flirt, även: ’svänga hit
och.dit, vifta’; trol. en ljudmålande el.
ljudsymbolisk ordbildn. Härtill flört,
flirt, äldre flirtation (1887)
flöt (vanl. pl. flöter) grädde (dial.): da.
fløde med samma bet., isl. flauiir pl.
skum av sur mjölk; eg. ’det som flyter
ovanpå’; besläktat (genom avljud)
med flyta
flöte: speciellt sv. ord, bildat till flyta
flöts (bergartslager): av ty. Flötz med
samma bet., motsvarande fsv. flæt, isl.
flet n. jordgolv, bildn. till flat
fnas avfall, skräp: trol. ljudhärmande.
Härtill fnaska småsyssla, småäta;
snatta; smyga omkring; fnaskig
fnask skräp, smula: avledn. av fnas
fnassel avfall, mjäll; avledn. av fnas
fnatt (dial.) ekorre: till fnatta riva, klå,
gnaga; ljudhärmande; jfr knatte,
pjatt
fnissa: ljudhärmande
fnittra: ljudhärmande
fnoskig: möjl. besläktat med fnosk,
fnusk murket trä; jfr fnöske
118
I. fog
fnugg fjun, ludd: sv. dial. fnugg, fnagg
av ovisst ursprung; kanske en
variant-bildning till dugg med expressivt
fn-
fnurra: äldre sv. även fnurr; härtill
fnurr, fnurrig vresig; jfr sv. dial. knurra,
kurra knut på tråden, da. kurre på
tråden
fnuttig: blandningsform av futtig och
fnatt
fnysa: isl. fnysa, no. fnysa; gemens,
germ. ord, urspr, ljudhärmande (liksom
grek. pnein blåsa, andas, pneu’ma blåst,
ande, jfr pneumatisk)
fnöske: till sv. dial. fnusk murket trä
(se fnoskig), jfr isl. fnjöskr, hjnàskr,
sv. dial. snjosk m. fi.; trol. ljudhärmande
foajé sällskapssalong för publiken på
en teater el. biograf: av fra. foyer härd
av lat. foca’rium hörande till härden; jfr
fokus
fob (handelsterm): bildat av
begynnelsebokstäverna i eng. free ön board fritt
ombord
fobi [fåbi’] tvångsföreställning, skräck:
ytterst av grek. fobi’a fruktan, skräck;
mest i sammansättningar: agorafobi
torgskräck, hydrofobi vattenskräck m.
fi. Se även malfobera
1. fock: av holl. fok el. lågty. fock med
samma bet., grundbet. trol. ’kil’ el.
’trekantigt segel’
2. -fock med bet. ’fyr, kurre’ i skrän-,
slöfock (vard.) och med bet. ’stor sup
(som töms i botten)’ i bottenfock
(vard.): urspr, studentslang; av okänt
ursprung
focka avskeda, köra bort (vard.): urspr,
studentslang; av okänt ursprung
1. foder (åt kreatur): fsv. isl. föör;
gemens. germ. ord (ty. Futter, eng. fodder),
besläktat med föda
2. foder (i kläder): fsv. fornno. fàdr;
trol. av lågty. vöder foder, fodral (ty.
Futter)
fodermarsk: se marsk
fodral: äldre sv. fotral, av ty. Futteral
med samma bet., trol. bildat med lat.
ändelsen -ale på Futter foder, fodral; se
2 foder
I. fog [-o’-] skäl: av lågty. vèch, våg- (ty.
Fug) med samma bet.; jfr foga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
