Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sinka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. sinka
2. sits
lågty. av äldre fra. cinque (fra. cinq)
fem. Härtill sinkadu’s fem och två i
tärningskast; slump, örfil: se 2 dus
3. sinka hopfoga på visst sätt: av ty.
zinken sinka; egentl, ’förse med spetsar,
taggar’
sinne: fsv. sinne (sv. och no. dial. även
med bet. ’vrede’); bildn. till fsv. sin, no.
sinn sinne, håg; av lågty. sin (ty. Sinn)
sinne, tanke, förstånd (jfr besinna);
besläktat med lat. senti’re förnimma,
känna (se sentera). Härtill sinnebild:
efter likabet, ty. Sinnbild; sinnelag: till
2 lag i bet. ’beskaffenhet’; sinnrik
skarpsinnig, meningsfull: av likabet.
lågty. sinrik ty. sinnreich
sinnlig: av likabet. ty. sinnlich
sinologi [sinålågi’] vetenskapen om
kinesiska språket och litteraturen: bildn.
av Sina, äldre benämning på Kina (se
apelsin) och grek. log’os lära. Härtill
sinolog [-lå’g]
sinom (i uttrycket tusen sinom, tusen
tusen gånger tusen): egentl, dativ plur.
av fsv. sin gång, samma.ord som isl.
sinn n. gång, resa; jfr någonsin,
sända; för bildningen jfr lagom,
stundom (understundom), enkom,
ömsom
sinsemellan: äldre sin emellan;
sammanställning av sin, gammal genitiv av
sig (jfr ty. sein[er]) och emellan
sinter droppsten: av ty. linier,
trol.samma ord som ty. Sinter, sv. dial. sinder
slagg (se sinder)
sintra (s. ihop) smälta ihop: av ty.
sintern med samma bet., till Sinter
slagg, se sinder, sinter
si’nus (en matematisk term): lat. ord,
egentl, ’vik, bukt’
si ön is’ m (rörelse från slutet av 1800-t.
för att skapa ett hem för judarna i
Palestina, och efter staten Israels
grundande 1948 för att stärka denna):
efter berget Sion i Jerusalem, poetisk
sinnebild av hela landet
sipp: da. sip, sippet tillgjort sedesam,
pryd, överdrivet fin; i täml. sen tid
lånat av likabet. (låg)ty. sipp; jfr no.
sippa hänga läpp, vara gråtfärdig; trol.
ljudhärmande (el. ljudmålande)
sippa (blå-, vitsippa, Anemone): sv. växt-
namn (no. symra, veis, da. anemone);
sv. dial. även säppa, ä. sv. -sepper och
-sippel; trol. ursprungl. säpel, säppél;
möjl. samma ord som ä. nordiskt säppél,
siäppel krans kring huvudet el. håret,
krona; av fornfra. chapel krans, diadem,
hårbindel; på grund av blommornas
likhet med en brudkrona el.
kungakrona; jfr anemon
Sippra: avledn. av ett verb sipa, som
återfinns i sv. dial. sipa rinna sakta,
no. sipa gråta; trol. ljudhärmande (jfr
sipp)
Sira pryda: av lågty. siren (ty. zieren)
med samma bet.; jfr sirat, sirlig
sirap: över tyskan av medeltidslat.
siru’-pus; av arab. sardb med samma bet.
sira’t prydnad, utsirning: av ty. Zierat
med samma bet.; jfr sira
sire’n förförisk havsnymf; ett slags
signalapparat: ytterst av grek. seire’n,
kvinnlig havsdemon (med kvinnohuvud
och fågelkropp)
sirlig: av ty. zierlich prydlig, sirlig; jfr
sira
sirocko: se scirocko
sirpa (om syrsor o. gräshoppor):
ljudhärmande
sisa (om tjädern): ljudhärmande ord
sisa’1 (ett slags hampa): efter hamnstaden
Sisa’l i Mexiko
siska: no. sisik, da. sisken; av lågty.
siséke siska (ty. Zeisig), av ett slaviskt,
ljudhärmande ord; jfr steglitsa,
fink
sist: fsv. sizter; superlativ till ett ej
belagt adj. sid sen; jfr no. adv. sid sent
och omsider, sedermera, sedan
sistliden: se 1 lida
sisu [siss’u] kampvilja, seg uthållighet:
av fin. sisu med samma bet.
si’syfusarbete fruktlöst evighetsgöra: till
grek. Sis’yfos, sagokung i Korint, som
dömts att uppför ett berg rulla en
ständigt åter nedrullande sten
sita flyttlag, (same)by; av likbet.
lapska siita
1. sits säte: av ty. Siiz sits, säte,
sittplats; bildn. till sitta
2. sits (ett bomullstyg med tryckta
mönster): över tyskan eller holländskan av
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
