Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. Vad slags kunskap kan
hämtas ur ortnamnen?
Orienterande överblick.
De följande avdelningarna utesluta icke alltid
varandra logiskt — därför att så icke heller
sakligt sett är fallet med de vetenskaper varom här
blir tal. Det blir mera fråga om skilda s y
n-punkter.
1. Ortnamnen och språkvetenskapen.
Det måste anses säkert, att en verkligt
framgångsrik ortnamnsforskning icke kan bedrivas utan
språkvetenskaplig skolning (se härom närmare s.
71). Det har därför ock varit språkmän som mest
befattat sig med denna forskningsgren. Det som
därvid varit den drivande kraften, har ofta varit
en förhoppning om att språkvetenskapen såsom
sådan, och mer i stort sett, skulle kunna föras framåt
genom en undersökning av detta språkmaterial, som
i äldre tider endast undantagsvis varit föremål för
mer målmedveten uppmärksamhet. Denna
förhoppning kan heller ej sägas ha kommit på skam.
Det har ej kunnat undgå någon, att våra
ortnamn i stor utsträckning innehålla ord som inte
tillhöra den levande ordskatten. Ofta återfinner
man väl sådana ord i någon dialekt. Sålunda
förstås t. ex. de många namnen på -hava, -hararna o. d.
i den uppländska skärgården genom bekantskapen
med dialekternas har, hara o. s. v. ’klippa eller grund
i havsbrynet’; och ett västgötskt gårdnamn Hassle-
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
