- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
13

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vita tystnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då det bet i den frusna stammen, och varje slag
ledsagades av den huggandes hörbart frampustade:
»Häl Hä!»

Slutligen lade Kid det ömkansvärda, som förut
hade varit en man, ned på snön. Men värre än
kamratens smärtor var den stumma ångesten i
kvinnans ansikte, dess blandade uttryck av hoppfull och
hopplös fråga Det blev inte mycket sagt. De som
leva i Nordanland lära sig mycket tidigt förstå
talets gagnlöshet och gärningarnes oskattbara värde.
När temperaturen är 65 grader under noll, kan en
människa icke ligga många minuter 1 snön utan
att dö. Och därför blevo slädens surrtåg avskurna
och den skadade sveptes in i pälsverk och lades
på en bädd av grenar. Framför honom knastrade
en eld, närd av ved från det träd, som vållat olyckan.
Bakom honom och delvis över honom restes en
primitiv skärm, som bestod av ett stycke grovt lärft,
vilken uppfångade värmestrålarna och kastade dem
tillbaka ned på honom — ett knep välkänt av dem,
som studera fysiken vid själva källan.

Och män, som ha delat läger med döden, förstå
när kallelsen ljuder. Mason var ohyggligt tilltygad.
Den ytligaste undersökning uppenbarade det. Hans
högra arm, lår och rygg voro brutna, benen
förlamade från höfterna, och man hade alla skäl att
antaga, att han även hade fått inre skador. En svag
jämmer då och då var det enda tecknet till liv.

Det fanns intet hopp; det var ingenting att göra.
Den skoningslösa natten sänkte sig långsamt allt
djupare — Ruth satt där i den hopplösa under-

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free