Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort på sina stympade fötter. Då de störtade
omkull vid ingången till hyddan, slogos och klöstes de
som dämoner innan de upptäckte sitt misstag.
Emellanåt voro de vid sina sinnen, och under en
av dessa lugna stunder hade de delat sitt viktigaste
njutningsmedel, sockret, i lika stora kvantiteter.
Var och en bevakade svartsjukt sin andel, som de
förvarade i påsar i utbyggnaden. Ty det återstod
endast några mått, och ingendera hyste den ringaste
tillit till den andre. Men så en dag begick Cuthfert
ett misstag. Knappt i stånd att röra sig, sjuk
av-smärta, med svindlande huvud och halvblinda ögon,
kröp han ut i förrådsrummet med sockerdosan i
handen och tog miste på sin och Weatherbees påse.
Januari hade endast ett par dagar på nacken, då
detta hände. Solen hade för någon tid sedan passerat
sin lägsta sydliga punkt och kastade nu, när den stod
högst, lysande strimmor av gyllene ljus över den
nordliga himlen. Dagen efter den, då Cuthfert hade
tagit miste på sockerpåsarna, kände han sig bättre
både till kropp och själ. Då middagstiden närmade
sig och dagen blev ljusare, släpade han sig ut ur
hyddan, för att fröida sig över den försvinnande
solglimten, som för honom var en pant på kommande
solskenstid. Även Veatherbee kände sig bättre och
kravlade sig ut bredvid honom. De slogo sig ned i
snön under den orörliga vindflöjeln och väntade.
Dödens stillhet härskade omkring dem. När
naturen ter sig så i andra himmelstreck, finns där en
underström av förväntan, en väntan på att en eller
annan späd stämma skall på nytt ta upp den av-
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
