- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
152

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldkungens hustru

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

timme förut hade skrattat så smittande, och vars
blossande kinder och strålande ögon hade förmått
hennes lärare att för en stund glömma allt annat.
Matt och kraftlös låg hon i stolen, där Prince och
Harrington hade lagt henne. Malemute Kid rynkade
ögonbrynen. Detta skulle aldrig gå väl. När den
tiden kom, att Madeline skulle sammanföras med
sin man, måste hon kunna uppträda med
majestätisk överlägsenhet. Det var absolut nödvändigt att
bete sig alldeles som en vit kvinna, i annat fall
skulle segern icke bli någon seger alls. Detta sade
han henne nu med stränghet, utan att mildra sina
ord, och han invigde henne i sitt eget köns
svagheter, tills hon fick klart för sig, vilka enfaldiga
narrar männen egentligen äro och varför somliga
kvinnors vilja är deras lag.

Några dagar före Tacksägelsedagsfesten gjorde
Malemute Kid ett nytt besök hos mrs Eppingwell.
Hon gick hastigt igenom sin egen garderob, gjorde
därefter ett långt besök på P. C. kompaniets
manufakturavdelning och följde sedan med Kid hem för
att göra bekantskap med Madeline. Nu följde en
tid, vartill hyddan aldrig hade sett maken, och
följden av allt detta tillklippande och provande och
syende och sprättande och otaliga andra märkliga
och förut obekanta förehavanden blev att de
manliga konspiratörerna måste tillbringa sin mesta tid
utomhus. Vid dessa tillfällen öppnade Operahuset
välvilligt sina dörrar för dem, och där lutade de
så ofta sina huvud tillsammans och drucko så flitigt
allehanda mystiska skålar, att de övriga gästerna

152

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free