Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5:e avd. Tämd - II. I Södern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
I SÖDERN.
Vitkäft gick i land från ångbåten i San Francisco.
Han var häpen och förskräckt. Djupt inom sig
oberoende av varje resonemang eller medveten
handling, hade han sammanställt makt med gudom. Och
aldrig hade de vita männen förefallit honom så
underbara i sin gudamakt som nu, då han beträdde San
Franciscos hala stenläggning. I stället för
timmer-hyddor såg han väldiga hus. Och gatorna voro fulla
med farliga ting — vagnar, kärror och automobiler.
Stora, strävsamma hästar drogo tunga foror, och de
kolossala kabelvagnarna och elektriska spårvagnarna
på mitten av gatorna höjde oupphörligt sina hotande
skrik, alldeles som lodjuren med vilka han hade gjort
bekantskap i Nordlandets skogar.
Allt detta var bevis på makt. Och i alltsammans,
bakom alltsammans, stod människan styrande och
härskande, visande nu som alltid sitt herravälde över
materien. Det var kolossalt, det var
häpnadsväckande! Vitkäft bävade. Han greps av fruktan.
Liksom han i sin späda ålder hade djupt känt sin
litenhet och obetydlighet den dag, då han först kom från
vildmarken till Grå Bäverns by, så gjorde han även
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
