Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag skulle sedermera lära mig inse, att denna själ var
enstöringens, som aldrig blottade sig för någon, ehuru
han i sällsynta ögonblick låtsade göra det.
»Jag läser odödligt liv i edra ögon», svarade jag,
utelämnande ordet »sir», —• ett experiment, som jag
ansåg berättigat på grund av samtalets intima natur.
Han rättade mig ej. »Jag tar det så, att ni där ser
någonting som lever, men som likväl icke nödvändigt
behöver leva i evighet.»
»Jag läser mer än så», fortfor jag djärvt.
»Då läser ni också medvetenhet. Ni läser
medvetenhet om ett levande liv, men det sträcker sig likväl inte
längre — där finns ingenting som vittnar om ett liv
utan slut.»
Huru klar hans tankegång var, och huru väl han
uttryckte sina tankar! Han hade betraktat mig med
nyfikenhet, men nu vände han på huvudet och blickade ut
över det blyfärgade vattnet till lovart. Hans ögon
mörknade och uttrycket kring munnen blev strängt
och hårdt. Han var tydligen vid pessimistiskt lynne.
»Och vad skulle det också tjäna till för ändamål?»
frågade han plötsligt och vände sig återigen till mig.
»Om jag nu skulle vara odödlig —■ varför det?»
Jag tvekade. Hur skulle jag kunna förklara min
idealism, för denne man? Huru skulle jag kunna
med ord beskriva en förnimmelse, ett något, som liknade
musik hörd under sömnen — någonting, som var
övertygande, men icke kunde uttalas?
»Och vad har ni då för tro?» sade jag.
»Jag tror att livet är ett mischmasch», svarade han
hastigt. »Det liknar surdeg — ett jäsämne, som rör
sig och kan vara i rörelse en minut, en timme, ett år
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
