Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redd på att den hjälplöse jätten skulle gripa mig om
halsen och försöka strypa mig. Jag tvekade.
Begäret att vända om och rusa uppför trappan igen och på
däck höll på att vinna seger. Men så tänkte jag på
Maud. Minnet av henne, sådan jag nyss hade sett
henne i lyktskenet där nere i lastrummet, med de bruna
ögonen strålande och fuktiga av glädje, drog genom
min själ och jag kände, att jag icke kunde vända om.
Jag höll nästan på att kvävas av röken, då jag kom
fram till Ulv L,arsens koj. Jag sträckte ut min hand
och trevade efter hans. Han låg orörlig, men ryckte
lätt till vid beröringen av min hand. Jag kände efter
både över och under hans filtar. Där fanns ingen
värme, intet tecken till eld. Men denna rök, som
förblindade mig och kom mig att flämta och hosta, måste
ju ha något ursprung. Jag var fullkomligt yr i
huvudet och rusade vil dt omkring i rummet, men så slog jag
häftigt emot bordet och detta hejdade mig och bragte
mig åter till sans och reda. Jag besinnade, att en’
hjälplös man icke kunde tända eld annorstädes än där
han låg.
Jag vände nu om till Ulv Larsens koj. Där
träffade jag på Maud. Hur länge hon hade varit där i
denna kvävande atmosfär, därom hade jag ingen
aning.
»Gå upp på däck!» kommenderade jag i bestämd
ton.
»Men, Humphrey ...» protesterade hon med
underligt hes stämma.
»Å, var så snäll —• var så snäll!» skrek jag barskt.
Hon drog sig lydigt tillbaka, och så fick jag den
tanken: om hon icke kunde finna vägen till trappan?
421
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
