Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längs latitudkretsen för Paris (48° 50’) och 20 387 808
meter längs latitudkretsen för Stockholm (59° 20|).
En på ekvatorn belägen punkt vänder sig kring
jordklotets axel med en hastighet af 464 meter i
sekunden för att fullborda sitt dagliga omlopp. På Paris’
breddgrad är hastigheten blott 305 meter, på
Rejkia-viks åter 202 meter, vid själfva polerna är den noll.
Vi se samtidigt häraf, att vid Paris’ breddgrad
ett afstånd af 305 meter i öst-västlig riktning förslår
för att åstadkomma en skillnad af en sekund i timmen.
Ett afstånd af 610 meter gifver 2 sekunder, 915 meter
3 sekunder. Det geografiska Frankrike, från Oceanen
till Rhein, genomlöpes af solen på 49 minuter.
Timmarna förgå så hastigt och likaså dagarna
och åren ... Fugit hora! stod att läsa på de gamla
solvisarna: »Timmen flyr och återkommer aldrig!»
Jorden fullbordar hvälfningen kring sin axel på
23 timmar 56 minuter och 4 sekunder eller på 86 164
sekunder, Man säger vanligen 24 timmar och det af
följande skäl:
På samma gång jorden vänder sig kring sig själf,
rullar hon äfven kring solen; hon förflyttar sig således
i en cirkelbåge. Under de 86164 sekunder, som
hennes dagliga vridning varar, har hon gått framåt
ett stycke på sin väg kring solen.
Låtom oss ett ögonblick betrakta fig. 8.
Meridianen A på klotet T befinner sig i ett sådant läge,
att A, solen S, och stjärnan X äro i samma räta
linje. Då meridianen A efter ett dygns kringrullning
återkommit i ett läge parallelt med det föregående,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
