Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1899 - Praxiteles. En teckning ur antikens konsthistoria. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalmuseum) samt den i något
mindre skala utförda bronsen i Villa
Albani i Rom äro bland de bästa.
Liksom fallet var vid Hermes, är icke
häller Apollo inne i handlingen, utan
tycks rikta sin pil, hälft drömmande om
tusen andra saker. Men ej nog kunna
vi beundra det fyndiga motivets
lekfullhet och den grace och älsklighet,
som prägla den unga, smärta, ännu ej
mogna gestalten.
Den gudasände befriaren Dionysos
borde naturligtvis för en konstnär som
Praxiteles varit ett tacksamt motiv.
Tyvärr känna vi ingen af dennes
Backos-statyer. De antika författarne omtala
några. Skriftställaren Kallistratos
be-skrifver t. ex. en dylik af brons. Med
vinlöf kring hjässan och en rådjursfåll
öfver bröstet stod guden stödd mot
thyrsosstafven. I hans ansikte lyste en
backisk extas.
Denna mycket knappa skildring för
emellertid tanken på konstnärens
berömda satyrer, af hvilka i forntiden
särskildt tvänne voro ryktbara, den ena
i ett tempel vid Tripodgatan i Athen,
den andra i Dionysos-templet i Megara.
Nu äga vi tvänne faunbilder, som helt
säkert återgå till original af Praxiteles,
men ej med visshet kunna hänföras
till de båda ofvannämnda. En af dessa
förekommer i ej mindre än 40 repliker
(på Kapitolium i Rom, i Miinchens
glyptotek, i Berlins museum, i Louvren
i Paris o. s. v.). Satyren står med
högra armen lutad mot en trädstam. Den
vänstra handen håller han i sidan. Han
har nyss slutat blåsa på sin flöjt och
skådar sorglöst framför sig, försjunken
i drömmar om solglad, yster
sinnes-njutning. Märk det mästerliga
ansiktsuttrycket! Muskulaturen är föga
framträdande. Den unga, vackra gestalten
äger något vekt, obestämdt och
kvinnligt, som ju fullt öfverensstäramer med
en satyrs barnsliga, harmlösa och
njut-ningslystna väsen. Konstnären har
skildrat honom helt och hållet
mänsklig. Blott de spetsiga öronen äro ett
djuriskt kännetecken. I denna
idealisering var Praxiteles den förste, ty den
äldre tiden betonade långt mer
djur-naturen hos satyrema och äfven den
följande perioden skildrar dem hällre
som tjufpojksaktiga gaminer än som
drömmande, sköna ynglingar. — Den
ifrågavarande faunbilden har man sökt
identifiera med den i forntiden under
namnet »Periboetos» kända, hvilken skall
ha stått i en grupp tillsammans med
Dionysos och Methe i Backos-templet
i Megara. Vår staty tänker man sig
dock allra hälst ensam.
Till en grupp har sannolikt däremot
den andra bevarade satyren hört,
som utan att luta sig mot något stöd
i den högt upplyftade högra handen
håller en kanna, hvarur han häller vin
i en skål i vänstra handen. Om pannan
är viradt ett band. Den slanka,
graciösa figuren, i hvilken man vid ett
flyktigare betraktande just icke anar en
satyr, träffas i flera exemplar, de bästa
i Berlin och Dresden. Statyen visar i
ställning och kroppsformer ett tydligt
polykletiskt inflytande, och vi kunna
därför ej utan skäl anse dess original
som ett af konstnärens ungdomsverk.
Äfven af Eros-framställningar voro i
antiken särskildt tvänne mycket
berömda, Eros i Thespiæ och Er os i Parion
(vid Svarta hafvet). Den förra hade
Fryne skänkt till ett tempel i den
bæo-tiska staden, och dess rykte skall ha
lockat främlingar från fjärran trakter.
Om, som man påstått, den bekanta
» Vatikanens genius» eller en med denna
besläktad marmorfigur i Neapel är ett
mer eller mindre troget eko af denna
komposition, torde äfven den böra
hänföras till mästarens tidigare period.
Likheten mellan den ofvannämnda
vin-iskänkande satyren och Eros i Neapel
är tämligen tydlig. — Eros i Parion finnes
afbildad på mynt från denna ort. I
»Eros Borghese» i Louvren har man af
densamma trott sig se en dålig kopia.
I båda fallen var kärleksguden framställd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
