Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1899 - Björnstjerne Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON.
(Efter fotografi, tagen i ett känd t Stockholmskem.)
Kolossala missgrepp ha de s. k.
»storsvenskarne» på senare år begått;
mycket öfvermod gentemot Norge och
retsamt motstånd mot berättigad
sträf-van efter likstäldhet i unionen har man
sett i Sverge, och vissa svenska
chauvinister ha framkallat berättigad harm i
Norges alla politiska läger, hvarigenom
de i högsta grad hindrat Norges och
Sverges samförstånd.
Är det emellertid rätt och förståndigt
att gå till en annan ytterlighet,
synnerligast inför det faktum, att
flertalsopinionen i Sverge förmått häjda det
storsvenska öfvermodet, som stannat vid
vanmäktigt prat?
H varför utbreda
sig, såsom B.
Björnson nyligen gjort
i en artikel om
»svensk politik»,
öfver svenska
få-talsväldets antagna
»planer på Norges
delning eller hela
Norges
underkastelse» och öfver
det antagna talet
i Sverige, att
»svenskar och norrmän
böra bli ett folk»,
och hvarför
förklara, att danskarne
böra taga sig i akt
för Sveriges »gamla
planer på
Danmark»?
Man såg nyligen
under det
skandinaviska juristmötet
i Kristiania, där
solidaritetskänslan
hos Nordens tre
folk icke minst af
norrmän
betonades, hurusom
Björnsons senaste
unio-nella artikel
behandlades med
ironi af betydande
män, huru förkastelsedomen däröfver var
enhällig och hurusom danskar uttryckte
allt annat än tacksamma känslor för
Björnsons insinuation, att Sverige umgås
med en plan att slå Danmark under sig.
Bäst hade varit för Skandinaviens
fred och endräkt, som står öfver
separatintressena, då fara finnes —
och fara finnes värkligen — om
Björnson på senare åren hållit sig borta från
unionspolitiken liksom han på
1880-ta-let lefde fjärran från hemlandet för att
ej störa den Sverdrupska politiken.
Han hade då tryggat sig ett äradt minne
för all framtid i Sverige som Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
