Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och intresserar honom, är det bästa
han kan göra att ju förr dess hällre
sluta denna verksamhet. Och sedan
han ärligt dragit sig ur denna affär,
bör han vid det första lämpliga
tillfälle åter börja på nytt med något
annat.
Det är alltid bäst att väl öfyerväga
före man handlar, ty därmed undviker
man många besvikningar. Föresatsen
att lyckas — komma hvad som komma
vill — åstadkommer flera finansiella
segrar än något annat. Mången man
har då framgången var nära förlorat
modet och ruinerad störtat till marken.
Mycket nonsens skrifves om bristen
på tillfällen nu för tiden för unge män.
»Hvarje lefnadsbana är öfverfylld» är
ropet. Det är tvifvelsutan sannt, att det
är flera män i faltet nu än för tjugufem
år sedan — åtminstone i Amerika —
men å andra sidan har fältet själft
samtidigt vidgats. Och alltid finns det
godt om plats öfverst.
Det är knappt nödvändigt att säga,
att en förmögenhets storlek är till stor
del beroende på hvad slag af affär man
arbetar med, och storleken af insatt
kapital. Men många hafva börjat med
ingenting och med tiden samlat
millioner. Jag skulle ej kunna
rekommendera någon särskild affärsbransch som
den bästa vägen till framgång. Ett
lyckligt val af verksamhet beror
huf-vudsakligen på enhvars personliga smak
och fallenhet. Då ingen någonsin
riktigt lyckas i ett förehafvande, som ej
intresserar honom, borde enhvar själf
få välja sin bana i stället för att,
såsom ofta är fallet, andra välja den för
honom. I denna fråga misstaga sig
många föräldrar. Den unge mannens
uppfostran bidrager med säkerhet till
stor del att bestämma hans slutliga succés
eller ruin. I detta sammanhang
kommer frågan om universitetsbildning lönar
sig eller ej.- I allmänhet tror jag visst
ej att universitetsstudier kunna skada
någon, men jag tror att de i många
fall vålla förlust af både tid och pängar.
IOI
Om en yngling vill bli advokat, präst,
doktor eller författare, finns intet tvifvel
om att universitetet blir nödvändigt för
att han skall lyckas. Men vill han
bli affärsman kan jag ej inse hur
universitetet skulle kunna göra honom
någon nytta.
Den viktigaste af all undervisning
är vanlig elementarskola, understödd
af vanan att på lediga stunder läsa
tidningar, tidskrifter och instruktiva
arbeten.
Det bör påpekas att af de fem
grund-valarne, på hvilken hvarje bestående
förmögenhet måste hvila, en, nämligen
ärlighet, ej är nödvändig i alla fall;
m. a. o. att en man, som är oärlig i
hemlighet, och förstår att bevara
hemligheten, kan fortare samla pängar än
en ärlig man. Jag vet alltför väl att
många millionärer hafva nått sin
rikedom på ohederligt sätt — men kunna
de då hafva någon glädje af sina
ägodelar? Och hvarför hopa massor af
pängar, om de ej kunna skänka glädje
och sprida lycka?
Den man som genom medvetet
oärliga metoder förtjänat en förmögenhet,
skall aldrig skörda några frukter däraf.
Ty i första rummet förloras vanligen
snart åter en så vunnen förmögenhet.
Men äfven om ej ens ett öre af en
sådan förmögenhet skulle gå förlorad,
skall den dock aldrig skänka sin ägare
verklig lycka. Den stora allmänheten
har ett fint väderkorn då det gäller
tvifvelaktiga karaktärer. Sak samma
hur försiktigt han burit sig åt eller hur
säker han än känner sig att han aldrig
skall bli genomskådad, sanningen skall
dock förr eller senare bli känd. Och
därmed är hans lycka slut. Han blir
hatad af de fattige, föraktad af de rike
— en börda, som ej den mäst
samvetslöse skall förmå uthärda. Det gamla
goda ordstäfvet »ärlighet varar längst*
är lika sannt i dag som då det först
yttrades.
Ett allt för starkt nöjesbegär har
mycket ofta varit en hufvudorsak till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
