Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreta, höra de till de många stammar,
som tid efter annan slogo sig ned på
ön och som i alla händelser ej voro
semiter. Den mykeniska tidsålderns
folk kunfia kallas »pelasger», och till
dem hörde filisteerna, ehuru man
ingenting med säkerhet vet om
betydelsen af namnet »filisté». Den frejdade
orientalisten Ernest Renan har också
påpekat, att de få ord man har i
behåll af filisteernas språk (i Neh. 13: 24
kalladt »asdodiska») tyda på pelasgiskt
ursprung, och att man måste antaga,
att det särskildt var genom deras
inflytande som det hebreiska språket
riktades med flera grekiska ord t. ex.
parbar = peribolos, mekerah =
ma-chaira, mekonah = mächanä, pilegesch
= pallax, liskah = leschä. Flinders
Petris gräfningar i Lakis ådagalägga
äfven grekiskt inflytande i filisteerlandet.
Så småningom blefvo filisteerna enligt
sakens natur semitiserade såväl till
språk som religion.
Hafva nu filisteerna med den
mykeniska kulturen i’ allmänhet äfven
infört det mykeniska skrifsystemet? Ett
direkt och afgörande bevis för ett
ja-kande svar finnes icke. Men gifva vi
akt på, att inskriftsmaterialet, som man
hittills funnit i Palestina, icke för oss
längre tillbaka än till 9 årh. f. Kr.,
och att de historiskt trovärdiga
notiserna om skrifkonstens användning i
1 Sam. 10: 25 (Samuel uppskrifver
»konungarätten») (Dom. 8: 14?) ej gå
längre tillbaka än till omkring år 1100
f. Kr., så skulle, förutsatt att här
åsyftade uppteckningar skedde med den
(mykeniskt-)alfabetiska skriften, dessa
uppgifter fullkomligt stämma öfverens
med den approximativt riktiga tiden
för filisteernas invandring i Kanaan.
Staden Debir, som enligt Jos. 10: 38,
15: 19, 15 låg i närheten af
filisteerlandet, hade »fordomdags» (d. v. s. i
förhållande till den tid, då notisen
ned-skrefs d. ä. konungadömets tid) hetat
Kirjath-Sefer = skrif- eller bokstaden
(Jos. 15: 15) tydligen par préferance.
Skulle man häri våga se en antydan
om den ort, där först eller i högre
grad det nya mykeniska skrifsystemet,
afpassadt efter hebreiskt behof, kom
till användning? I hvilket fall som
helst måste det medgifvas, att intet
folk kunde vara mera passande att
ombilda de mykeniska skriftecknen för
semitiskt behof än just filisteerna.
Man har anmärkt, att de
minnesmärken af det äldsta semitiska
alfabetet vi hafva bära tydliga spår af att
det brukats under långa tider.
Palestina själft har gifvit oss få prof* på
denna långa utveckling. Men få vi
antaga, att denna alfabetets utveckling
till största delen ägt rum i dess
hemland, Kreta, och att det först i ett
relativt högt utveckladt skede kommit
öfver till Palestina genom filisteerna,
så är ju saken mycket väl förklarlig.
Allt det inskriftsmaterial, som vi
hittills känna, talar på intet sätt emot
denna åsikt. Visserligen veta vi af
papyrus Anastasi III, att på farao
Mer-neptahs tid (c. 1400 f. Kr.) försiggick
en liflig skriftvexling mellan Egypten
och Palestina-Fenicien på
tullstationerna vid gränsen, men vi äga ingen
som helst kännedom om den skrifart,
som användes. Närmast ligger det ju
till hands att tänka på hieroglyfer eller
kilskriften.
Det är en allmänt erkänd sak, att
man ej kan föreställa sig, att
»patriar-kaltiden» känt det feniciska alfabetet.
Om den i Gen. 38: 18 omnämnda
signetringen enligt Ex. 28: 21; 39: 14
haft en inskrift, så kan denna hafva
varit ett blott och bart »bomärke» eller
i bästa fall affattad på kilskrift.
Härför talar ej blott
Tell-el-Amarna-bref-ven i allmänhet, utan äfven den af
prof. Hommel i Mtinchen ganska väl
försvarade åsikten, att det
egendomliga aktstycke från patriarkaltiden, som
vi hafva i Gen. 14, ursprungligen
varit affattadt på kilskrift, hvarför vissa fel
i egennamn (Amraphel = Ammurapaltu,
Bela, El-Paran) aflägga vittnesbörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
