Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma år företog från Köpenhamns
Tivoli. Han var då åtföljd af sin 1 i-årige
son och en Köpenhamnsk
skådespelerska. Ballongen tog riktningen åt
Amager, men fördes plöts igen af ett högre
luftdrag utåt Östersjön. Tardini hade
fästat vid gondolen en liten båt, som han
hoppades kunna sätta i sjön om fara
uppstode; under sysslandet därmed
sedan ballongen fallit ner, hoppade
damen och gossen ur gondolen, hvarpå
ballongen, lättad från denna tyngd,
hastigt gick till väders med Tardini,
som höll sig fast i tågverket och
försvann för alltid. De bägge andra
räddades. — Vi påminna också om
Rolla, som på 1880-talet drunknade
efter en uppstigning från Mosebacke,
och om Andrés och hans
följeslagares okända, men i alla händelser
tragiska öde, är öfverflödigt att
erinra.
Det skulle erfordras en hel
volym endast till att omtala den långa
följd af luftseglingar, hvilka
antingen genom en olycklig utgång eller
genom andra omständigheter
förtjäna att nämnas bland de
märkligare, och blotta uppräknandet af
de mest berömda luftseglares navin
från olika länder skulle taga
utrymmet alltför strängt i anspråk.
Vi skulle eljest bl. a. gärna ha velat
närmare redogöra för den genomförda
organisation af ballongväsendet under
Paris belägring, som då gjorde så stora
tjänster. Men äfven detta blefve för
långt och vi inskränka oss till att
påpeka att på denna väg befordrades ut
från Paris, aéronauterna själfva
oräknade, 91 passagerare (däribland
Gam-betta), 363 brefdufvor och 9,000
kilogram depescher, motsvarande 3
millioner vanliga bref. Den längsta och i
medeltal snabbaste luftresa som någonsin
blifvit gjord, skedde ock under denna tid
med ballongen »La ville d’Orléans»,
som kl. 1/s 11 en decembernatt 1870
afgick från Paris och påföljande efter-
middag kl. 2 landade midt ibland
Dovre-fjällen i Norge, strax i närheten
af Snöhättan! Ett starkt snöväder rådde,
och väl nedkomna befunno sig
luft-seglarne i hvad de betraktade som en
klippöken utan minsta aning om i
hvilket land de befunno sig eller om
hvilket språk som de efter ett par
timmar tillstädeskommande bönderna
(»vildarne»!) talade.
Vi hafva i det ofvanstående
omnämnt de äldre försöken att genom
flygmaskiner, konstruerade efter andra
principer än ballongerna, kunna segla
i lufthafvet.
Bland system som väckt
uppmärksamhet, äro det af Leturr på 1850-talet och
det af Groof tjugu år senare. Bägge
funno döden i sitt experimenterande.
»Vingar», så stora att de förmå uppbära
en mans tyngd i luften, erfordra
nödvändigt för att sättas i rörelse en vida
större kraft än den starkaste människa
direkt kan åstadkomma. Därföre blef
uppgiften för dem, som hyllade
principen om en vehikel »tyngre än
luften», att finna någon maskin nog lätt
och på samma gång nog kraftig att
sätta i gång vingar eller åstadkomma
en rotationsrörelse åt en propeller,
stark nog att lyfta maskinen och dess
motor. Man har lyckats åstadkomma
ganska intressanta resultat af olika
slag, grundade på observationer af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
