Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1904 - Personer och händelser. Af O. H. Dumrath - Fredssaken och de interparlamentariska fredsmötena - Reformer i Ryssland - Det nya riksdagshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
VARI A
rödja de framtida faror, som utgå från
det moskovitiska själfhärskaredömet;
och måhända torde det bli Europas
lott att just emot detta en dag på lif
och död nödgas försvara sina heligaste
intressen och det mått af
framåtskridande, det tillkämpat sig.
Under krigets tryck har
Reformer i en ansats gjorts till att åt-
Ryssland. minstone i någon mån
af-hjälpa de mest skriande
missförhållandena i Ryssland. Både
pressen och den
kommunalrepresentation, som fått namn af Semstvo, har
erfarit oväntade lättnader och en frihet
att uttala hvad de ha på hjärtat, som
de hittills alldeles saknat. Att sålunda
en kritik af den verksamhet, som
ut-öfvats af den heliga synodens
prokura-tor, den hänsynslöse och hale
Pobjest-onozev, en sannskyldig rysk
Torque-mada, men utan sin spanska förebilds
ärliga trosöfvertygelse, får ostraffadt
offentliggöras är redan ett tidens tecken.
Men därifrån till en verklig
folkrepresentation med uppsikt öfver finanserna,
själfbeskattningsrätt och full kontroll
öfver ämbetsverk och domstolar, är
steget ofantligt, och sannolikt torde det
behöfvas ytterligare grundliga
skaknin-gar än hvad kriget med Japan hittills
förmått åstadkomma, innan den
byråkratisk- militärisk- kyrkliga kreltsarnes
makt fullständigt brytes. Här liksom
för fredssaken beror oändligt mycket
på krigets slutliga utgång. Blir denna
fördelaktig för de ryska vapnen och
den ryska diplomatien, torde det också
vara slut med reformerna, liksom äfven
den ryska prestigen i världen
återupprättas till föga fromma för världsfreden
och kulturen.
Då den svenska
riksda-Det nya riks-gen nästa år sammanträder,
dagshuset, kan den taga sitt nya
palats i besittning. Detta står
nämligen numer färdigt att mottaga
rikets representanter, utrustadt med alla
de resurser, som materiell njutning,
bekvämlighet och trefnad kräfva. För
ett trettiotal år sedan karaktäriserade
en ung diplomat, som under dåvarande
portugiska ministern Soto Mayors
ledning gjorde sin lärospån på denna
förnäma bana här i landet, Stockholm
såsom "ett slott, ett torg och ett hotell",
något vidare anmärkningsvärdt fann
han icke, och just längre sträckte sig
väl knappast heller hans kännedom
om staden. I all sitt ungdomliga
öf-vermod innehöll emellertid hans omdöme
en kärna af sanning, ty därmed hade
han verkligen betecknat hufvudstadens
hjärtpunkt, den del af densamma, där
naturen i förening med Tessins säkra
konst och blick för en byggnads prakti ■
gaste läge gjort allt för att skapa en
plats, hvars motstycke knappt någon
stad i världen kunde uppvisa. Hvad
åter hotejlet beträffade, så föresväfvade
sagesmannen väl knappast dess
arkitektoniska skönhet, ehuru hotell
Rydberg på den tiden väl försvarade sin
plats såsom en af Stockholms vackraste
byggnader. Däremot voro dess
kulinariska förtjänster så mycket mera
framträdande, och aldrig har heller det
glada Stockholm ätit och druckit så
godt som på den tiden, då mästaren
Cadier förde spiran inom det finare
kökets och de goda och omväxlande
vinernas rike. Den vackra taflan hade
emellertid en fläck, som fastän ful,
likväl mildrades af den patina tiden så
försonande utbreder öfver människans
bristfälligheter, i synnerhet om den
därtill får ett handtag af växtligheten, som
gärna bidrager till att förädla och
försköna ruiner. Denna fläck var
Helgeandsholmen. Man kan visst icke påstå,
att bazarbyggnaden på Norrbro var
något arkitekturens mästerverk; det
kungliga stallet, i och för sig en vacker
och stilfull byggnad, gjorde sig icke
heller gällande, och de gamla stenhus,
som åt Mälaresidan afslutade holmen
voro af det mest enkla slag. Men
pilar och löfträd förgyllde likväl upp
utseendet, och — hvad som var bäst af
allt — ingenting fanns på holmen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
