Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så att ekot hördes långt omkring. Men nu tjänade det
ingenting till att försöka. Nej, nej, det tjänade ingenting till.
Pers rop blefvo allt mer otydliga och hördes allt längre
och längre bort. Slutligen blef allt stilla och tyst som förut.
»Säker» ville också öfvergifva mig. Jag försökte att få
honom att stanna genom att lofva honom ett stort, stort
grötfat, och då detta icke lugnade honom, försökte jag att
hålla honom kvar med våld. Men det var förgäfves. Han
slet sig snart lös och var i blinken sin kos.
Sorgen och förskräckelsen kom nu öfver mig med ny
styrka. Det gjorde så ondt i bröstet, att jag segnade ned„
där jag stod.
Medan jag återigen tänkte på min fruktansvärda
hjälplöshet, hördes ett nytt rop. Jag sprang upp och lyssnade
med återhållen andedräkt, till dess jag var nära att kväfvas.
Nej, öfverallt var det så stilla, att icke ett blad rörde sig.
Jag sjönk åter ned alldeles förlamad af fruktan. Det
sved i halsen, kinderna värkte, hjärtat kändes ondt, jag var
sjuk öfverallt; jag stönade och jämrade mig, för ingen,
ingen räddning kunde jag se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
