Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare viktiga upptäckter inom astronomien. Stjärnvärlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bana och i skifvans plan. Eller också har den
inträngande kroppen en massa, som är stor jämförd med den
roterande skifvans, men den senare kan dock vara
tillräcklig för att minska hastigheten hos den inträngande
himlakroppen så mycket, att den ej mera förmår aflägsna
sig från nebulosans centralkropp. I detta fall förmår
materien i skifvan ej att mer än i ringa grad förändra den
nykomna himlakroppens bana, som därför blir i hög grad
excentrisk och kan ha en lutning hvilken som helst mot
skifvans ursprungliga plan. Detta fall motsvarar således
fullkomligt kometernas förhållande i solsystemet enligt
Laplaces åsikt. Då nu i förra fallet den nybildade
planetens massa är jämförelsevis liten, så mister denna
himlakropp genom afkylning snabbt sin lyskraft, som redan
frän början varit ringa. Vi kunna således ej observera
denna himlakropp direkt. Genom sin litenhet har den
också endast ett mycket litet inflytande på den lysande
centralkroppens rörelse, så att dennas fram- och
återgående rörelse blir så liten, att man ej kan sluta sig till
närvaron af en mörk ledsagare. Men detta fall bör vara
långt vanligare, än det då en stor himlakropp infångas,
hufvudsakligen därför, att de små himlakropparna,
exempelvis kometerna, äro jämförelsevis ytterst vanliga »de äro så
talrika som fiskarne i hafvet», såsom Kepler sade, dels också
emedan de flesta stora himlakroppar förmå att slå sig
genom nebulosor utan att förlora mer af sin hastighet, än
att de kunna aflägsna sig i den oändliga rymden. Men
dessa normala fall undandraga sig vår iakttagelse. Äfven
i de fall då en stor himlakropp inträder såsom komponent
i den blifvande dubbelstjärnan, har troligen förut
planetbildning ägt rum. De så bildade planeterna få lätt
mycket invecklade banor efter den nya komponentens inträde.
Äfven Wiens lag har blifvit använd för bestämmande af
himlakroppars temperatur. Det är i detta fall stjärnorna,
hvilkas värmegrad bedömes med hjälp af färgen på det
ljus, de utsända. Det är likväl nödvändigt att härvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
