Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Författnings- och kulturpolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
civilisationer mötas, de kämpa om makten" (Bülow i
inledningen till jubileumsskriften Deutschland unter Kaiser
Wilhelm II, 1913), så ingår denna antipati utan
tvifvel i motivflätningen till kriget.
Denna skillnad i utgångspunkter möter redan i
den diametralt motsatta uppfattningen af begreppet
kultur. Intet torde ha förekommit den verkligt
neutrala världen utanför mera upprörande, för att icke
säga rent ofattligt, än att man — på allvar och med
slagordets kraf på allmängiltighet — från
västmakternas sida kunnat stämpla tyskarna, Goethes och
Kants, Nietsches och Richard Wagners folk, som
barbarer. Men äfven sådant har sin förklaring ut från de
olika idealen, sammanställdt med den "alltför
mänskliga" benägenheten att identifiera idealet själft med
sin speciella stråle däraf. Det finnes redan massor af
litteratur öfver detta tema, det tyska "Kultur" och det
engelska "culture", och vi skola nu endast angifva
några grundlinjer.[1]
Den vanliga engelska versionen, där den är som
välvilligast (t. ex. Zimmern), lyder så, att den tyska
kulturen betyder kunskaper, den engelska karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
