- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Språkets makt öfver tanken /
8

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ganska nära. En människa som får växa upp ensam,
utanför hvarje samhälle, når föga öfver idiotens ståndpunkt.
Vi hafva alla så lätt att glömma, att äfven den minst
bildade bland oss inom sig förenar summan af otaliga
människors tankar och iakttagelser. Men dock är förhållandet så;
och språket är det medel, som tillför oss alla dessa
bildningselement, ej blott från vår närmaste omgifning utan
medelbart ofta från fjärran folk och från skumma urtider.

Med den betydelse språket eger såsom organ för
meddelelse mellan individerna, sammanhänger nära dess makt
att mer än något annat, om än ej ensamt, vara
nationalitets-bildande.

Från den dag, då »de män af Gilead» vid Jordans
färjställe räknade som fiender och dräpte alla, som ej på
deras eget sätt uttalade ordet schibbólet (Dom.-B. 12: 6); från
den dag, då Epaminondas med granatäpplets namn fälde
utslag i en grekisk gränstvist[1] —ja, från ännu vida äldre tider,
ända intill vår egen, då »språkgränsen» mer och mer påkallar
diplomatens erkännande framför både »naturliga» och
»traktatsmässiga» och »militära» gränser, vore det lätt att
anföra exempel, hvilka bevittna språkets stora anseende som
nationalitetsmärke och dess inflytande på folkens politiska
sympatier. Det är så lätt förklarligt, att människor sälla
sig närmare tillhopa och anse sig mera bilda en sluten
enhet, i samma mån som deras umgänge och samfärdsel
underlättas på grund af gemensamhet i språk. Unga folk,
hvilka frukta att icke annars bli erkända som egna
nationaliteter, hafva därför också omvändt en naturlig böjelse
att ej alltid på naturligaste väg skaffa sig ett eget språk.
Mormonprofeten Brigham Youngs egendomliga försök med



[1] Atenarne och Boeotierna tvistade om eganderätten till gränsorten Sidai,
’granat-landet’. Då framträdde i folkförsamlingen Epaminondas. Framvisande
ett granatäpple frågade han: huru nämnen I detta? — Atenarne svarade: rhoa.
— Men vi kalla det side, återtog Epaminondas, och tvisten var afgjord
till hans och hans landsmäns förmån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/26/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free