Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvardömet, kansliet och riksarkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pänningar, silfver, stundom äfven lifsmedelsvaror. Till kansliet
inlämnade fogdarne sina redogörelser och influten uppbörd af
pänningar eller omyntadt silfver. I den mån ärendena hopade
sig, blef det emellertid nödigt, att denna afdelning för räkning
och uppbörd skildes från det egentliga kansliet. Den
betecknades då med namnet räkne- eller räntekammaren.
Konrad von Pyhy gaf åt konungens kansli en mera
tidsenlig uppsättning efter kejserligt mönster, så långt nämligen
omständigheterna medgåfvo; han kan sålunda anses som Sveriges
förste rikskansler och utöfvade i det närmaste hela den
myndighet, som sedermera tillkom dennes ämbete. Kansliet med
dithörande verk var för honom det drifhjul, hvarmed hela
»regementet» sattes i ordnad gång. Först och främst blef nu
bättre sörjdt för skriftväxlingen med utlandet. De språk, som
därvid nu hufvudsakligen kommo i fråga, voro latin och tyska;
båda dessa språk voro både Pyhy själf och den honom
biträdande Georg Norman fullt mäktiga. Förut hade konungen
ej just behöft lida brist på latinska sekreterare, åtminstone
så länge Laurentius Andreæ och Olavus Petri tjänstgjorde,
men med sina tyska sekreterare, såsom Wulff Gyler och
andra, hade han haft otur. Vidare blefvo registraturen från
denna tid mer omfattande och bättre ordnade.
Skriftväxlingen med de närmast underlydande myndigheterna,
särskildt »regementet» i Västergötland och de stora
länsinnehafvarna, fick likaledes ett mera ordnadt skick.
Räknekammaren eller såsom den kortare benämndes
»kammaren» skildes nu mer afgjordt från kansliet samt fick
styrande ledamöter, hvilka skulle handla i samråd med
hvarandra och sålunda budade ett slags »kollegium» efter utländskt
mönster. Detta ämbetsverk, om man så ännu kunde kalla
det, skulle mottaga och kvittera de penningmedel som
inflöto till kronan samt granska fogdarnes och andra
uppbördsmäns alla räkenskaper. Titeln »kammarråd» kom i bruk.
Som kansliets och kammarens arkivkontor fick riksarkivet
sitt första upphof och var såsom sådant ännu ej från dem
afskildt. Det tillväxte, i den mån samlingen af förvarade
registratur samt hvarjehanda skrifvelser och aktstycken mer och
mer ökades. Medeltidskanslererna hade haft sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
