Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dackefejdens utslocknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befunnits mindre lämplig. Hans manskap har, måhända vid
Högsby, förenat sig med hufvudstyrkan. Helt visst hade
Svante Sture, så ung han än var, kunnat försona Småland
med konungen, om denne ännu velat beträda den vägen eller
anförtro honom ett sådant uppdrag.
Vid Högsby hade Dacke alltjämt haft en af sina
hufvudställningar. Två af hans mest betydande förtroendemän,
Peder skrifvare och Peder Skegge, hade därstädes upprättat
ett slags högkvarter. Peder skrifvare hade varit i konungens
tjänst, men af någon anledning gått öfver i Dackes samt hade
säkerligen med sin kunskap och förmåga gjort denne viktiga
tjänster. Peder Skegge omtalas ej under den föregående
fejden, men gjorde sig så mycket mera känd mot slutet. Båda
öfvertogo nu en ledning, som om Dacke själf varit tillstädes.
Från Högsby hade det motstånd ordnats, hvarigenom den
kungliga hufvudstyrkan utstått så många besvär, faror och
förluster. Då denna ställning nu måste utrymmas, företogs
samma kringgående rörelse, hvarigenom Lars Siggesson under
sitt första smålandståg bragts i trångmål. Peder Djup, Peder
skrifvare och Peder Skegge drogo nämligen i början af april öfver
västra Holaveden till östgötagränsen för att återigen sätta i
gång en uppresning i ryggen på den kungliga hären.
Som de i Östergötland inbrytande bönderna funno sig i
ett utblottadt tillstånd, blef detta tåg till bördiga trakter
tillika ett plundringståg, hvarvid nog märktes, att Dackes
ledande och tyglande makt saknades. En skara drog långt in
i slättlandet, brandskadade Skeninge (10 april), sköflade
Alvastra och dess omnejd samt oroade Vadstena. Östgötarne,
som förut varit uppresningen benägna, slogo nu om. De
samlade sig och skickade bref med förklaring, att
småländingarne, om de ej droge hädan, skulle besökas och straffas,
så att det skulle svida efter. De plundrande blefvo slagne
eller drogo sig tillbaka. En skara angreps och tillbakaslogs
i Odensvi under västra Holaveden af fogden Olof Bror. Peder
skrifvare och Peder Skegge öfverföllos (11 april) af fogden
Peder Nilsson vid Vigstena och ledo där ett nederlag.
Så föga lyckosamt än denna rörelse aflopp, var den dock
tillräcklig att vålla de kungliga truppernas befälhafvare stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
