Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finlands tillstånd. Ofred med Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den finska adeln hade vunnit en märklig betydenhet.
Bland de på arfföreningsriksdagen i Västerås närvarande
medlemmarne däraf framstodo, utom de tre nyssnämnda männen,
Nils Grabbes måg Erik Arvidsson Stålarm, bröderna Nils och
Anders Boije, Henrik Klasson samt dennes brorson Klas
Kristerson Horn. Landets aflägsenhet gjorde, att denna adel,
liksom i allmänhet konungens befallningsmän, mer onäpst kunde
tillåta sig allehanda själfrådighet och öfvervåld. Så fann
konungen nödigt att mer än en gång tillrättavisa Erik Fleming,
som i Raseborgs län betungat allmogen med obilliga skatter
och skjutsningar samt äfven på annat sätt så utarmat och
utsugit den, att många där, liksom i Småland, måste föra
vildmanslif i skogarna. Ofta inträffade, att skattelagd jord ej blott
genom köp och förpantning, utan äfven genom våldsamma
öfvergrepp lades under frälset; redan 1539 utfärdade
konungen ett strängt förbud däremot, men det blef utan synnerlig
verkan.
Den finska kyrkoreformationen fick en allvarlig och nitisk
befordrare i Martin Skytte, hvilken 1528 vigdes till biskop i
Åbo och som sådan verkade till sin död 1550. Han hade
själf under sina yngre år hört Luther i Wittenberg och
ditsände sedan på egen bekostnad 8 lofvande studenter, som
sedan efter sin återkomst blefvo föregångsmän för den
reformerade kyrkan i Finland; till dem hörde Mikaël Agricola,
Paul Justen, Erik Herkepæus samt bröderna Martin och Jakob
Teit. Biskop Martin omtalas som »en from och barmhärtig
man, som spisade med sitt bröd många fattiga och hvar
fredag med egen hand tilldelade dem allmosor». Han
efterträddes af Mikaël Agricola, hvilken efter sin återkomst från
Wittenberg nitiskt förestått lärdomsskolan i Åbo och från 1548
stått som medhjälpare vid biskop Martins sida i stiftets
styrelse. Sedan Agricola några år förvaltat det lediga stiftet,
kallades han 1554 jämte Paul Justen och några andra till
Stockholm. Konungen förordnade då om stiftets delning, så
att Agricola skulle blifva biskop i Åbo och Paul Justen i
Viborg.
Reformationen medförde den verkan, att det finska
språket kom till användning som kyrkospråk. Den lärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
